Räknefel i debatten?

Matematiken är inte bara tal, beräkningar och logik, utan även poesi och konst. Så har flera matematiker sagt om sitt ämne. Många av oss ser här bilden av den långhårige Albert Einstein framför svarta tavlan med ekvationen E=mc2 som säger vad energi är. Ekvationen utstrålar en slags obegriplig poesi för ickematematiker och Einstein ser ut som en poet och konstnär.
I december varje år, lagom till Nobeldagen, talar många i vårt land om skola och undervisning. I år är det debatt om att svenska skolelever blir sämre och sämre i matematik. Nobeldagen är också den dag då Sveriges bästa skolelever får träffa drottning Silvia och eleverna presenteras som föredömen för vårt samhällsliv och vår kultur.
Den svenska grundskolan har 600 mål att arbeta mot. För utomstående låter det som ett skämt. Kan man arbeta med 600 mål? En vanlig människa kan väl tänka sig att arbeta med, låt säga, 5-10 mål. Är det praktiskt möjligt att arbeta med 600 mål?

*
Att svenska elever i årskurs 8 blir sämre och sämre i kärnämnet matematik visar nu den internationella undersökningen Timss 2007. Utvecklingen oroar Skolverket. Skolan ska ju vara en kulturell grundsten i vårt samhällsliv. Ämnet matematik är givetvis inte bara poesi eller konst för den som vill se det så - utan ett sätt att tänka logiskt och kritiskt. Sådana färdigheter är en bristvara i vår tid.
Timss undersökning sker vart fjärde år. Sverige deltog år 1995, 2003 och nu 2007 med årskurs 8 i grundskolan. Mellan dessa år sjönk resultaten märkbart för Sveriges del på så sätt att elever med bra resultat minskade och elever med dåliga resultat ökade.
Debatten är nu i full gång och delar sig i två läger. På ena sidan utbildningsminister Jan Björklund som argumenterar för att felet är en gammal skolpolitik och att det kommer att ta många år att få den svenska skolan på rätt kurs igen.

*
På den andra sidan i debatten står en skara pedagoger och skolbyråkrater som argumenterar för att våra skolelever inte kan styras med betyg och prestationer. Pedagogerna i debatten står för begrepp som "fördjupat lärande", eller "medskapande", eller "arbeta annorlunda", och de menar att skillnaden mellan Jan Björklunds nya betygssystem och läroplaner leder till "ytligt lärande istället för fördjupat lärande".
Pedagogernas och byråkraternas ord låter som goda argument men problemet i debatten är att ingen kan peka på vad som är den egentliga substansen eller skillnaden mellan "ytligt lärande" och "fördjupat lärande". Det går inte att skilja på betydelsen av orden "ytligt" och "fördjupat" lärande - i praktisk mening.
Hur mäts den skillnaden? Färdighetsundersökningar, som nu Timss 2007, lägger sig som ett tungt facit över den abstrakta och svårbegripliga retoriken om "fördjupat lärande".
Undersökningens matematiska del visar att svenska elever gör systematiska metodfel och att vissa logiska arbetsmetoder, som är till grund för matematiskt tankearbete, inte finns i svenska läroböcker. I undersökningen har många svenska elever svarat att 51-49=18. Vad sådana svar innebär i ett vidare kulturellt perspektiv är djupt oroande.