Regionkultur på gång med intressanta tecken i skyn

På Kulturtinget i onsdags var det examination enligt kulturnämndens ordförande Inger Harlevi.

Kultur och Nöje2009-12-04 04:00
Examination av första läsåret med avsiktsförklaringen mellan kommunen och Statens kulturråd. På plats var två censorer från Kulturrådet, generaldirektören Kennet Johansson och avdelningschefen Benny Marcell, som gav sina lovord.
Dagen blev en markering av Kulturrådets intresse och ansvar för avsiktsförklaringens vidareutveckling. Sannolikt är de angelägna om framgång eftersom avtalet med Gotland är ett av de första i raden av överenskommelser med regioner.

Inspirerande
En markering var också de hundratalet deltagarna på Kulturtinget. Kulturintresset på ön känns brett och genuint. Men jag noterade, liksom Bengt Valentinsson i gårdagens GT, att näringslivet uteblev även denna gång. Jag tror inte att det beror på ointresse. Osäkerhet, kanske.
Kulturnämndens ledning hade satsat stort på denna förmiddag med ett genomarbetat presentationsprogram, Scenkonst Gotland, Film på Gotland och kulturens internationalisering. Intressant och inspirerande.

Starkt tryck
Frågan är hur mycket av detta som har hunnit diskuteras i nämnden i sin helhet. Dock har Kulturnämndens ledning nu försatt sig i en situation där man har starkt tryck på sig att gå från ord till handling. Detta inför hundratalet vittnen, inklusive två kommunalråd (Lena Celion och Lars Thomsson) och Kulturrådets ledning. Något annat vore att sänka förväntningar och avsiktsförklaring.
Men trovärdigheten sätts omgående på prov. Det gäller att på kort sikt sätta stopp för alla sparbeting inom kulturen. Det räcker fuller väl med det som redan genomförts.
Den första utmaningen blir att i nästa vecka stoppa planerna på att ta bort anslaget till Kultur i skolan (220 000 kronor). Jag tror det finns gott hopp om det.
Inger Harlevi vill ogärna prata pengar, det markerade hon också i onsdags. Jag förstår att pengar inte är huvudsaken i detta skede av arbetet med avsiktsförklaringen, istället att utveckla innehåll, projekt och verksamheter.
Men det kommer att krävas pengar framöver. För detta måste Kulturnämnden planera i god tid. Finns ett långsiktigt tänkande och en långsiktig ekonomi därvidlag? Och, som sagt, sparbetingen måste upphöra.
Kulturens relativt små medel i den stora kommunala budgeten betyder så mycket för att vår kommun skall utvecklas och må bra. Man kan inte tänja på idealiteten inom kulturlivet hur långt som helst.

Internationalisering
Kulturtinget avslutades med tankar om kulturens internationalisering. Inger Harlevi gav sin egen vision av detta. Det handlar om att göra verklighet av det gamla slitna uttrycket "Gotland, kulturmötesplats i Östersjön", det som myntades i kommunens tidigare visionsprogram. Jo, kommunen har varit duktig på uttryck och slogans genom åren.
En mindre grupp har på senare tid diskuterat internationaliseringen. En Östersjösajt som ett "virtuellt hus" nämndes, liksom en årlig Östersjöfestival.

Fristadsförfattare
Viktigt att ta vara på vårt unika läge i Östersjön, som en naturlig samlingspunkt för kulturutövande och kulturuppvisning. Åter till Hansatiden, således.
När Kulturrådets generaldirektör ombads avrunda och möjligen tycka till om dessa internationaliseringstankar, så turnerade han det elegant genom att istället ta upp en annan angelägen internationell fråga, behovet av fristad för författare.
Enligt Internationella PEN finns idag 400-700 författare i världen som behöver en fristad. Att komma bort från förtryck och inskränkning i författargärningen. Tre kommuner har hittills tagit emot fristadsförfattare.
Frågan är inskriven i avsiktsförklaringen med Gotland. Kennet Johansson hoppas att Gotland som första region skall kunna ta emot författare som behöver en fristad. Detta är en viktig del av demokratin och kan också syresätta kulturlivet. Glädjande nog har kommunen under hand visat intresse.
Men det är formellt komplicerat när migrationsmyndigheten skall in och det finns också praktiska svårigheter. Men om viljan finns, så finns väl lösningar. Gotland har lång erfarenhet och tradition att ta emot flyktingar, allt från baltflyktingar till dagens flyktingfamiljer och ensamkommande barn. En nog så viktig värdemätare på kulturen.
Det finns således intressanta tecken i skyn. Nu gäller det att med gemensamma krafter ta ner dessa till en god och stimulerande verklighet, som dessutom skall kunna bidra till att uppfylla Vision 2025.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!