Replik om kyrkans roll i Dacke-upproret
Leif Y Dahlberg har framfört invändningar mot det jag skrev i min anmälan av antologin "Magnus Haraldsson och hans samtid". För att ge en inblick i bokens innehåll återgav jag biskop Haraldssons levnad i korthet, eftersom det utgör bakgrunden till de skeenden som beskrivs.
Det är riktigt att Nils Dacke aldrig tackade "ja" till dessa. Han stödde sig istället på den lokala kyrkan som ville förbli vid den gamla ordningen.
Att jag skrev att Nils Dacke kämpat för samma mål som biskop Magnus Haraldsson, vilket Leif Dahlberg invänt mot, grundar jag på uppgifter från Magnus Nyman, professor i idéhistoria i Uppsala. I "Förlorarnas historia" beskriver han, att i de områden där upproret vunnit mark återinsattes avsatta präster och den gamla kulten återställdes.
Komplext spel
Dessutom fanns det präster som stödde Dacke och några av dem var hans rådgivare. Några präster avrättades efter att upproret slagits ned. De sistnämnda uppgifterna finns även hos Lars-Olov Larsson, som Dahlberg refererar till.
Visst, jag kan medge att det var en något förenklad beskrivning att de båda arbetat för samma mål - det var ju trots allt ett mycket komplext spel med många olika drivkrafter.
Däremot påståendet att den religiösa kritiken bara skulle ha varit ett marginellt inslag i Dackes uppror motsägs av de förhållanden som rådde. Just på den sida i "Gustaf Vasa, landsfader eller tyrann?" som det refereras till återges ju smålänningarnas klagan till kungens råd 1542: "Av kyrkor och kloster våra tagas monstranserna och andra ornamenta och allt det fäder och föräldrar dit till Guds lov förordnat och givit ha, så att det snart är så ljuvt att gå uti en öde skog som i en kyrka".
Sammanhållande band
En landsända där man uttrycker sig så och därefter gör uppror, där kan inte den kyrkliga kritiken vara marginell. Vi talar ju dessutom om en tid då kyrkan och den kristna tron utgjorde en väsentlig del i samhällets sammanhållande band. Just detta gjorde ju reformationen så attraktiv för Gustaf Vasa. Han blev överhuvud över en nationelll kyrka med all dess betydelse för befolkningen. Dessutom kunde kronan därmed göra anspråk på kyrkans egendom.
För att förtydliga - i den anmälda antologin är det endast en uppsats, den som är skriven av Karl-Erik Tysk, där förhandlingarna med Dacke omtalas.
Den största delen av boken handlar om hur Sverige från att ha varit ett katolskt land förvandlas till ett land med en nationell reformatorisk kyrka.
Så jobbar vi med nyheter