Så skapades Millesgården
Författare är Anders Bergström, arkitekt och tekn.dr. i arkitekturhistoria, och Catharina Nolin, fil.dr. i konstvetenskap. Han med specialisering på det tidiga 1900-talets arkitektur, hon med specialisering på studiet av 1800-talets och det tidiga 1900-talets parker och trädgårdar.
Jag besökte nyligen Millesgården. Det är en fantastisk plats där den är belägen som granne till hotell Foresta och med utsikten över Lilla Värtan.
Att nu läsa den här boken ger givetvis en extra dimension åt besöket. För dem som ännu inte har varit där så tycker jag att boken kan vara en god hjälp för att förstå hur Millesgården är uppbyggd.
Ett stort antal fotografier tagna under 1900-talets första hälft ger den rätta tidskänslan. Vartannat kapitel behandlar arkitekturen respektive trädgårdskonsten. Men det finns också avsnitt som de båda författarna gemensamt står bakom.
Den första byggnaden på Millesgården stod klar våren 1909. Huset dominerades av Carl Milles ateljé och där bostadsdelen finns ansluten som en vinkelbyggnad. I mitten finns på toppen en tornhuv för utkik och plats för Milles teleskop. Astronomi var ett av hans stora intressen.
År 1905 hade Milles gift sig med den österrikiska konstnären Olga Granner. Året därpå flyttade de till Stockholm där de en tid bodde hos Milles syster Ruth, som var skulptris.
Sedan bodde de i en egen lägenhet. Men det var problem med att lösa ateljéfrågan. Detta ökade trycket på att skapa sig ett eget hem. Det skulle bli ett hus uppe på Herserudsklippan på Lidingö.
Men det höll på att gå om intet. våren 1907 drabbades Milles av svåra lungblödningar. Efter en lång konvalescens, bland annat i Italien, så kunde planerna på det egna hemmet förverkligas. Tomten hade inköpts redan i december 1907.
I Bergströms och Nolins bok beskrivs tillblivelsen och var förebilderna var hämtade. Framför allt var det den finske skulptören Emil Wikströms villa "Visavuori" som var förebilden.
Men så småningom växte anläggningen på Herserudsklippan. Carl Milles yngre halvbror Evert hade utbildat sig till arkitekt. Han står bland annat bakom den pelargång eller loggia som uppfördes mot tomtgränsen i nordost. Pelargången användes som friluftsateljé och sommarmatsal.
Efter hand fortsatte utbyggnaden av Millesgården och pågick oavbrutet fram till Carl Milles död år 1955.
Det handlade till stor del om den omgivande trädgården med alla stenpartier, växter, träd, fontäner och dammar, och alla skulpturer som placerades ut på de olika nivåer som anlades i terrassform.
Carl Milles var ju också en stor samlare av antikviteter. I slutet av 1940-talet när huvudbyggnaden omvandlades till museum, så placerades hans antiksamling i den stora ateljé.
Ett intressant hus är det som kallas för "Annes hus" och som uppfördes 1950-51 för att bli bostad åt Anne Hedmark som var värdinna på Millesgården. Inredningen i huset stod Estrid Ericson och Svenskt Tenn för. Rummen inreddes med möbler av Josef Frank.
Den mest omfattande förändringen på Millesgården kom till 1999. Då stod den nya konsthallen klar. Boken "Millesgården - Arkitektur och trädgård" är den första delen i en serie om tre böcker.
De kommande volymerna är Eva Nodins "Tusen möjligheters rike - Carl Milles monumentalskulptur" och Johan Flembergs "Millesgårdens antiksamling". Bekostat böckerna och forskningen som ligger bakom har Riksbankens Jubileumsfond gjort.
Så jobbar vi med nyheter