Vid dagens vernissage av utställningen "Av Art" på Körbärsgården tas ett nytt steg i utvecklingen av paret Jonssons magnifika konsthall. Här skapas allt mer ett ställe för konstnärlig utveckling och mänsklig reflektion. Greppet att låta konstnärsduon "Simka" skapa sommarens första utställning är helt igenom lysande.
"Simka" är Stockholmskonstnärerna Simon Häggblom och Karin Lind, med sommarboende i Hamra, när de gör gemensamma projekt - som här bjudit in ytterligare tre konstnärer, Lars Jonsson, Julia Peirone och Roger Andersson.
Redan utanför Konsthallen tar Simon Häggblom och Karin Lind emot med sina "Byggnader" - tre husliknande skulpturer där solen och ljuset utnyttjas maximalt och där objekten är i ständig förändring över dygnets 24 timmar.
Solen och skuggorna genom träribborna skapar moaréeffekter och är konstnärernas replik på den föränderliga verklighet de fick uppleva efter en utställning på Landsort 2008 där den rättsliga processen närmar sig Högsta domstolen. Likaså den rättsliga prövning som pågår mot Simrishamns kommun och Kivik Art Center.
Här ställs åter frågan, är bilden av ett hus ett hus eller rent utav konst?
Samspel och samtal
Greppet att låta fem konstnärers verk kommentera och samtala med varandra, så som de gör i konsthallens tre olika rum, är i det här fallet genialiskt.
Att se natur- och fågel-målaren Lars Jonssons urval av målningar med den här kontexten överraskar nog inte bara konstpubliken, antagligen också konstnären själv. Här skapas ett märkligt samspel där arten, eller för den delen naturtrogenhet, ersatts med något helt nytt - samtalet.
Julia Peirones fotografier av unga kvinnor förstärker detta ytterligare. Hon har valt att visa de bilder en tonårsflicka, där medvetenheten om utseende och skönhets-ideal ofta är explosivt, absolut skulle välja bort.
Bilderna, där kameran är obeveklig med sitt resultat, visar scener och gester som aldrig skulle gå att iscensätta vilket skapar en ytterligare friktion mellan verken.
Lek med begrepp
"Av Art" är en lek med begrepp som blir allt tydligare ju mer man ser av utställningen - avart, av art där art inte bara är synonymt med konst, i lika höggrad med plats eller kanske ordet bruka.
Roger Anderssons akvareller av de växter vi oftast ratar, tistlar och annat onyttigt, visar upp sig i sin skönhet inom glas och ram.
För att förstärka det intrycket har han skapat en helt ny plantering i Signe Enströms anrika kryddträdgård på Körsbärsgården. I ett nytt stensatt pentagram kommer bolmört och spikklubba under sommaren att breda ut sig. En "häxans trädgård" med vinkningar till både religionskrig och Da Vincis "gyllene snitt".
Vackert, vackert, men ack så farligt!
Dubbelhet
Utställningens verk präglas alla av en dubbelhet och färgskalorna inomhus är ganska dova och mörka, i kontrast mot ljuset och trädgården som tränger in till konsthallen och laddar verken.
Här ställer Simon Häggblom och Karin Lind ut både skulpturer och målningar, noga utvalda och med en påtaglig fysisk närvaro, där det första dova och svarta intrycket förändras med sammanhanget.
Som slutkläm finns också en berättelse om Karin Lind och hennes konstnärskap. En bildbiografi som gavs ut i 75 exemplar inför hennes senaste utställning i april i Stockholm.
Några exemplar med vidhängande originalteckningar till boken "Min mor var feminist hon älskade att dansa" finns fortfarande kvar om man inte vill köpa den häftade upplagan i bokhandeln.