Slå vakt om blåsorkestern!
Gotlandsmusikens styrelse har inte oväntat varslat all personal om uppsägning.
Blåsorkestern kan inte bara spela, de kan marschera också, och de har genom åren fått en bred folklig förankring på Gotland. foto: gt arkiv/cecilia mellberg
Foto: Frilans
Men Gotlandsmusiken torde inte vara hotad så länge det finns ett statligt bidrag i botten. Det som är hotat är blåsorkestern. Utifrån tidigare diskussioner tror jag mig redan nu kunna sia om vad den utredning som kommunen tillsatt kommer att leda till: Antalet musiker halveras från nuvarande 18 till nio. Blåsarkvintetten behålls medan resten av nuvarande musiker sägs upp och en stråkkvartett nyanställs.
*
Denna idé har framförts flera gånger tidigare under det dryga kvartssekel som Gotlandsmusiken varit en kommunal angelägenhet. Förslaget bottnar i behovet av professionella stråkmusiker på Gotland men även i den negativa inställning till blåsorkestrar som finns i en del musikkretsar. Stora symfoniska blåsorkestrar kan väl gå an men inte små och verkligen inte om de som Gotlandsmusikens även kan marschera. Bara barn och dårar marscherar till musik, som en tidigare utredare av Gotlandsmusiken finkänsligt uttryckte det.
*
Men det finns många starka argument för att behålla Gotlandsmusikens nuvarande profilering. Blåsorkestern kan på ett naturligt sätt delas upp i inte mindre än sex olika ensembler som kan spela var för sig och i olika kombinationer. Detta ger en inte bara en stor musikalisk bredd och ett stort antal speltillfällen.
Trots den ekonomiska knappheten genomför Gotlandsmusiken varje år mer än 400 spelningar! Allt från stora offentliga konserter till spelningar på vårdinstitutioner, klassrumsbesök i de gotländska skolorna etc.
En hälften så stor numerär med ovannämnda profilering skulle med all sannolikhet leda till långt mer än en halvering av antalet spelningar.
De gotländska dagstidningarnas debatt- och insändarsidor har under den senaste tiden gett klart besked om Gotlandsmusikens starka förankring hos den gotländska allmänheten. Detta är självklart ett resultat av den stora och omfattande verksamhet som bedrivs. Men det torde också bero på själva profileringen. Blåsorkestrar har sedan lång tid tillbaka en stark folklig förankring. Militära förband hade egna professionella blåsorkestrar och amatörmusikkårer var vanliga hos folkrörelserna.
*
Det finns fortfarande ett stort antal amatörblåsorkestrar runt om i landet men bara fem professionella varav en är Gotlandsmusiken. Även detta är skäl att slå vakt om Gotlandsmusikens nuvarande profilering.
Det nya varumärket Gotland en magisk ö måste nu fyllas med innehåll. Vad kan vara mera magiskt än god musik? Profilera Gotland som en musikens ö. Gör en ordentlig satsning på Gotlandsmusiken.
Fyll inte bara upp det minskade statliga anslaget utan plussa på så tidigare vakantsatta tjänster kan återbesättas (i dag måste flera frilansare anlitas när man behöver full storbandssättning) och gärna också så det räcker till en stråkkvartett.
Före detta mångårig styrelse-
ledamot (s) i Gotlandsmusiken
Så jobbar vi med nyheter