En chefsbyråkrat med mjuk framtoning som blivit ett känt ö-ansikte. Senast således som chef för kultur- och fritidsförvaltningen där han verkat i 4,5 år. Och han är stolt över Gotlands mångskiftande kulturliv.
- Jag tror inte någon ö i världen har det här utbudet, det är helt unikt, från modern kultur till kulturarv.
Under Gotlandsåren har Lars Danielson byggt upp ett imponerande CV. Med rötter i Stockholm kom han till Gotland på heltid 1973. Då som anställd extra tjänsteman på länsstyrelsen under en planeringsperiod av dåtidens regionalpolitik och han har också verkat som planeringsdirektör.
- Jag har varit med om att ta fram tre-fyra näringspolitiska program, alla landshövdingar har haft sina egna, och jag har jobbat med fyra turistprogram. Efter ett tag upptäcker man att det är samma koncept med nya ordval.
1974 plockades han över till Gotlands kommuns planeringsavdelning och blev senare chef för den avdelningen.
Han har vidare varit chef för länsstyrelsens regionala utvecklingsenhet, chef för länsarbetsnämnden, omsorgschef, skolchef och avslutningsvis således kultur- och fritidschef. Han hann också med en ettårig avstickare till Härnösand som kanslichef vid kommunförbundet.
Som kulturchef blir han kvar januari ut. Sedan kommer han att under våren jobba halvtid fram till sista juni.
Det handlar om att avsluta förhandlingarna kring kulturkofferten och att ha fokus på regionfrågan. Men sedan blir han pensionär, i "rätt" ålder, 65 år.
- Jag har jobbat som chef sen 70-talet så jag behöver varva ner., säger han.
Vad gäller öns kulturliv är kulturchefen djupt tillfreds med läget i stort.
- Om vi jämför oss med andra kommuner så anses Gotland ha ett oerhört rikt utbud från modern kultur till kulturarv. Vi ligger i topp i landet, har 150 kulturföreningar och mer än 4 000 kulturevenemang per år, ett otroligt rikt kulturutbud. Och vi är duktiga på att tillgodogöra oss kultur och att utöva den, professionellt som amatöristiskt.
Men han ser också vissa orosmoln i och med den regionstatus som Gotland har från årsskiftet.
- Då ska vi jämföra oss med regioner som Västra Götaland och det innebär mycket svårare utmaningar med vårt lilla underlag. Därför är kulturkofferten så oerhört viktig, där markeras vilka behov och förutsättningar som finns på Gotland, både plus och minus.
Ekonomin är förstås en viktig del.
- Länsmusiken och länsteatern behöver pengar liksom fria grupper. Vi har tusen kulturutövare som behöver marknad och underlag. Så det finns utmaningar.
Och Lars Danielson menar att det finns en välgörande konsensus över de politiska blockgränserna om synen på kulturen men att lite motsättningar bara är av godo.
- Om det inte gnisslar i kulturen dör den. Förtroende och samsyn är bra men ilska och frustration är också en pådrivande faktor. Att våga gå sin egen väg sätter fart på våra hjärnceller och så är det jävligt roligt också. Kulturen har ett värde i sig, den bidrar till att stimulera utvecklingen och ger regionen identitet och spirit.
Som nybliven pensionär kommer Lars Danielson bland annat att ägna sig åt eget kulturutövande. Och personligen gillar han många kulturyttringar.
- Jag tycker om teater. Jag älskar måleri och är lite amatörmålare och jag är också körsångare.
Och han har utövat och är fortfarande verksam inom flera områden. Han har ställt ut konst på vårsalongen på Korsbygården och haft egna utställningar, på 70-talet spelade han teater i "Jösses flickor" och balalajka i Gotlands balalajkor.
Och han och hustrun Kerstin, Visbyboende, blir kvar på Gotland.
- Barnen finns på fastlandet men de vill ofta komma hem och det är här.
Till ett Gotland vars utveckling Lars Danielson överlag är nöjd med.
- När man går i pension får man anledning att fundera över vad som hänt. Och nog har det varit utveckling på Gotland och den fortsätter. När jag kom hit var kurvorna på väg ner. Men vi har klarat oss trots att Ericsson, "Sockret" och Försvaret lagt ner.
- Nu har vi en arbetsmarknad som expanderar, vi har högskola, kongresshall, nya färjor. Otroligt. Det finns kraft på ön, sammanfattar Lars Danielson.