Smycken som tanke och uttryck
I helgen presenterade Platinastudio, butik och showroom för samtida smycken och metallformgivningett urval favoriter på Teatergalleriet i Stenkyrka.
I tämligen unika och form- och fantasifulla montrar samsas guld, silver och stenar, med plast, latex och gasväv.
Smycken varken kan eller bör räcka till för att beskriva vad Platinamedarbetarna Sofia Björkman och Miro Sazdic-Löwstedt kallar "bärbara konstobjekt". Vissa är betydligt mer än ett smycke, inte minst i tanke och innebörd. Andra är knappt, men dock, bärbara. Åtminstone med konventionella mått mätt...
Fast nu är deras strävan inte konventionell, direkt. Utställningen ställer begrepp på kant, söker nya uttryck och tvingar betraktaren att själv ta ställning.
Till var gränsen mellan smycken och konst gårom den nu behöver bestämmas. Till vad kreatören vill sägaeller vad man själv vill höra. Till om objektet ska bäras, betraktas eller både och.
Delar ur Aud Charlotte Ho Sook Sindings kollektion, en av de utvalda utställarna, är en ring som via en metallkedja länkas samman med en fågel och en rosi latex.
Vi gör smycken som sträcker sig längre än till guld och silver. Det viktigaste är uttrycket och tanken. Det är det som bestämmer, säger Sofia, en av Platinas grundare.
Hon menar att den samtida smyckeskonsten präglas mycket av hur föremålen kommunicerar och vilka värderingar vi lägger i dem. Personliga utformningar och uttryck kan till och med bli sociala dörröppnare, rakt förbi konventionella identiteter som är knutna till ålder, yrke och hemvist.
Samtalet och samhörigheten kan bli givna ändå, bara genom att man på något sätt berörs av ett personligt uttryckett smycke som bärs även av en egen tanke.
I Platinas utställning finns många tankar, många material och många färger.
Titan, guld och silver har ibland bearbetats till oigenkännlighetoch därmed bildat ett alldeles eget litet utrop i sammanhanget.
Materialet är mindre viktigt än hur man använder det, förändrar det, menar Sofia.
Det finns nästan inga tabun i dag. Det ska vara att man arbetar för lite med något.
Samtidigt kan det till synes enkla vara en illusion och tanke i sig.
Som Åsa Skogbergs nästan industriellt enkla ringar, formade genom omsorgsfull bearbetning av noga utvalda metaller. Avskalade, men tydliga i uttryck. Miro Sazdic-Löwstedts länkuppbyggda te-sil är också avskalad i sin rena silvrighet däremot slösaktigt rik på orientaliskt präglade uttryck.
Vietnamfödde Sam Tho Duongs metallringar är frukten av en delad avokadokärna och små konstverk i sig, även ihopfällda.
Nyfikenheten har tagit sig nya uttryck som letat sig till Gotland.
Så jobbar vi med nyheter