Socialt utsnitt av Gotlands historia

Det första arbetet bestod av en rapport beställd av Högskolan på Gotland. Den skulle handla om den socialt delade staden Visby vid 1900-talets första hälft och de tog sikte på arkitekturen i Visby villastad.
Fredrik Blomgren som började läsa konstvetenskap på lite äldre dagar såg som samhällslärare på bland annat Komvux att arkitekturen berättar oerhört mycket om mänsklighetens historia. Själv född och uppvuxen i Hammarbyhöjden, som är ett av socialdemokraternas folkhemsexperiment, såg han hur stadsdelen förändrades under senare tid.
- Nu mera har folkhemmet ersatts med bostadsrätter och medelklassen har flyttat in, och i det fallet är det ingen avgörande skillnad på Visby och andra svenska städer, säger Fredrik som fick nog av storstaden och flyttade till Visby 1994.
För att utveckla arbetet med att beskriva Visbys arkitektur och staden utanför muren tog han kontakt med Lars Bäckman som han kände sedan tidigare. Lars Bäckman, numera informationsansvarig på länsstyrelsen, har under lång tid varit intresserad av samma frågor och bland annat skrivit ett flertal artiklar i GT om Visbys bebyggelse, bland annat om utvecklingen på gamla slakteritomten, arkitekten Karl Norberg och när de första kataloghusen byggdes i Visby.
- Jag ärvde tidigt min fars intresse som inventerade äldre bebyggelse hemma i Närke och det har jag fortsatt med även sen jag flyttade till Gotland och blev lärare och SYO-konsulent på Södervärn, berättar Lars Bäckman som under senare tid bland annat läst bebyggelsehistoria på distans vid Stockholms universitet.
Han har också intresserat sig för ombyggnationerna i Visby innerstad och är även flitigt anlitad guide.
Men utgångspunkten den här gången har varit den explosiva stämning som rådde i Visby innerstad vid förra sekelskiftet.
- Vi hade skaffat oss en stor nyfikenhet på trångboddheten och den sociala misären som rådde. Detta har sällan ventilerats i det offentliga rummet, menar Fredrik Blomgren.
- Fokus har alltid legat på medeltiden och tiden till och med 1700-talet och det moderna genombrottet har varit helt obelyst, säger Lars Bäckman.

*
Och nu tänker de gå vidare. Bok två kommer att handla om folkhemsperioden, från 1940 till och med 1960-talet och miljonprogrammet, tror de båda författarna. Det blir fokus på några högkvalitativa områden som Norrgattområdet och Visborgsstaden.
- Det är under den här tiden som Visby verkligen växer, det finns jobb i staden och den stora inflyttningen från landet börjar.
Visserligen byggdes inga stora hyreskaserner under den här tiden, mest villor, men annars följer Visby det stor mönstret även här.
Visbys första hyreshus byggdes 1937 och det var det så kallade "barnrikehuset" på Brömsebroväg 7-9 och huset ritades av arkitekterna Wejke och Ödéen. Det var 16 lägenheter, de flesta 2:or och 3:or, och familjer med minst fem barn fick förtur och en viss subvention av hyran till lägenheterna som hade modernitet med både wc och badkar inne i lägenheterna.
- Tyvärr fick huset som ingick i socialdemokraternas sociala experiment ett mycket socialt utsatt läge då det placerades mitt emellan Epidemisjukhuset, S:t Olof och Visby slakteri, en utsatt och olycklig placering, menar Lars Bäckman.