Soppa och Fröding i Hemse
Under torsdagen bjöd Sudrets teaterförening på soppa och skådespel i Hemse.
- Jag hann fira i Stockholm en kort stund med champagne, innan jag tog flyget till Gotland, säger en stiligt svartklädd Ole Forsberg medan ett femtiotal gäster tar plats vid borden.
Klara soppteater startades av Helge Skoog för arton år sedan, och var faktiskt först ut att introducera soppa och lunch i kombination. Numera har man fått gott om efterföljare, och ordet sopplunch har lagts till i svenska akademiens ordlista.
Ole Forsberg och Gustaf Fröding är båda värmlänningar. Faktum är att de gått på Karlstads läroverk och suttit i samma klassrum, men med hundra års mellanrum. Med detta faktum som inspiration i ryggsäcken brukar Ole Forsberg framföra sin föreställning "Fröding och jag" i Stockholm. Fröding är populär, Ole brukar dra fulla hus. När han i går kväll bjöd på Gustaf Fröding i Hemse var det en något omarbetad variant, utan musik, som döpts till mera värmlandsklingande "Dä kan kvette".
- Det är Frödings texter och min tolkning, förklarar Ole Forsberg som beskriver Hemse-föreställningen som lite mer "rakt upp och ner".
Ole Forsberg har ett högst personligt förhållande till Fröding, men han kan efter många föreställningars turnerande intyga att många ännu hyser stor kärlek till den stora diktaren och skalden. Särskilt i kombination med soppa och teater.
- Gustaf Fröding är en av det här språkets största mästare. Han har en otrolig rytm och människokänsla. Det svänger om hans texter, säger Ole.
Alltmedan publiken sörplar det sista av kaipsoppan ur tallrikarna. Föreställningen kan börja.
Så jobbar vi med nyheter