Soundtrack sommarens bästa

The Soundtrack of our lives Visbykonsert blev ett prov på när bandet är som bäst. Starkt, högt, tätt, och fullt av musikaliska och sceniska infall. Och med en stagedivande Ebbot i toppform.
Och det bästa av allt, det blev riktig konsertlängd trots att det handlade om en klubbspelning på Gutekällaren, 1,5 timme höll scensextetten i gång och i bastuvärmen var det ett svettigt gäng som till slut närmast motvilligt lämnade den trånga spelplatsen.

Om man detaljstuderar bandmedlemmarna så uppför var och en en liten scenshow i sig. Inte minst trummisen Fredrik Sandsten är en favorit, med sitt jonglerande med trumstockarna.
Ebbot (namnet "tillverkat" på samma sätt som postordergrundaren Ello(s) eller LO-kvinnan Ninel, läs dom baklänges) Lundberg kör full show.
Han konstaterar att det var länge sen de spelade på Gotland. Faktiskt förra seklet och då var platsen Hide.
Han drar några anekdoter om ännu tidigare Gotlandsbesök med tillhörande ungdomssynder som cykelstölder, innan han frågar om någon kan ordna fram något drickbart "typ stor stark". Han "kladdar" på övrigas instrument och låter sig flera gånger sänkas i publikhavet närmast scenkanten och bäras på massans armar åter upp på scenen.
Om den kaftanklädde sångaren är frontfiguren visuellt, så bildar de övriga en musikalisk grund som är blytung.
Bandet har numera ett rejält antal starka låtar att tillgå, material som de sedan kan smycka ut i det oändliga när de känner för det. Bäst för kvällen: "Sister surround".
Soundtrack ger oss sommarens hittills bästa spelning.