Huvudpersonen Louise är 31 år och lever ett enkelt och inrutat liv som bibliotekarie. Hon är precis så tråkig som schablonbilden av en sådan är.
Men Louise är något mer. Hon bär på fobier och en sjukdom som hon försöker dölja för alla. Riktigt vad det är vet vi inte, men det påminner om lätt autism.
Louise upplevs som frånstötande, egotrippad och totalt fri från känslor och läsaren får från början en ganska avog bild av henne. Familjen försöker låtsas som om allt är normalt och blundar för hennes sjukdom så gott det går.
Dramatisk inledning
Men något händer, männen börjar ta plats i hennes liv och även Louise börjar känna något.
Men är det riktig kärlek eller ska hon tro på granntanterna som varnar henne för en man som säga ha mördat sin hustru?
Flera män pockar på hennes uppmärksamhet och minst en av dem är farlig. Frågan är vilken?
Boken börjar dramatiskt och det hela får sin förklaring i slutet av boken.
Det känns spännande att få följa en udda kvinnas tankar och göranden och se hur hon upplever världen så annorlunda mot vad vi gör den. Det är den starka delen i boken.
En stark bok som trots att den bara är på drygt 150 sidor är väl värd att läsa.