Spänningen hålls på topp boken igenom

Egentligen förstår jag inte hur det går till. Den amerikanske författaren Jeffery Deaver har skrivit fyra starka berättelser med den totalförlamade brottsplatsteknikern Lincoln Rhyme i huvudrollen. Konceptet med denne krävande person som dirigent borde för länge sedan ha falnat och dött.
Med Deaver fortsätter oförtrutet att publicera historier med samma grundkoncept - och det fungerar. Hans femte bok med paret Lincoln Rhyme och hans medhjälpare Amelia Sachs "Mannen som försvann" (Norstedts), översatt av Nils Larsson, visar med all önskvärd tydlighet att författaren har förmågan att variera sig trots den något enahanda grund han bygger berättelserna på.
Lika tydligt är också att Deaver låter den kvinnliga brottsplatsteknikern Amelia Sachs få allt större utrymme i berättelserna. Det är hon som är ögon, öron, ben och armar och Lincoln Rhyme som ligger fjättrad i sin säng.
"Mannen som försvann" handlar om en mycket förslagen mördare med kunskaper i trolleri och magi. Han börjar att ta livet av en ung studentska och försvinner praktiskt taget framför ögonen på polisen. Mördaren tycks gå efter ett särskilt schema för att ta livet av sina offer, men utredarna blir gång på gång gäckade av denne mystiske trollkarl. De tvingas till och med ta hjälp av en ung kvinna med kunskaper i trolleri.
Deaver har skrivit en ganska annorlunda kriminalberättelse med spänningen på topp boken igenom.
Hittills har han inte gjort mig besviken, så inte heller med "Mannen som försvann".