- Jag har inte styrt hitåt alls. Egentligen har jag försökt värja mig för att hålla på med musik, jag ville bli cirkusartist, säger hon.
Gymnasiet gick hon på cirkusskola utanför Stockholm. Även om cirkusvärlden var fin med alla ekipage och vagnar var det inte riktigt som hon hade tänkt sig.
Men tiden var absolut inte bortkastad.
- Jag hittade mycket inspiration i blandningen av olika språk och dialekter som användes på skolan. Samlade på mig olika ljud och uttryck som har hjälpt mig.
Bland annat används de i hennes påhittade språk, som hon kallar sprakspråket.
- Jag har försökt skriva låttexter rakt upp och ned. Men språket har inte räckt till. Det blev bättre om jag vände bak och fram på något ord eller kastade in ljud här och där.
Mycket av inspirationen till språket kom under gymnasietiden. Men det har alltid funnits i bakhuvudet.
- Jag har alltid dragits till att få ha mitt eget språk att uttrycka känslor och tankar på. När jag tänker efter har jag nog alltid använt någon form av sprakspråket.
Eftersom hon själv vill bestämma hur musiken ska bli ger hon ut skivan på eget skivbolag.
- Skivan är finansierad med ett stipendium från STIM. Det är fint att det finns kulturbidrag att söka om man vill uttrycka sig.
Något annat hon tycker är fint är Gotland. Speciellt familjens hus på Fårö.
- Min familj har haft huset på Fårö sedan jag var pyssling. Där har det funnits mycket tid till att hålla på och hitta på vilket varit väldigt givande. När jag behöver samla mig och blicka inåt tänker jag alltid på Gotland. Det lugnar mig.
Agnes liknar sin relation till Gotland med den till en nära släkting.
- Gotland är mycket viktigt för mig. Om det hände något med huset skulle det kännas som att en mycket närstående person dog.