Sprit och sex - där har ni själva intrigen
I EN KNAPP timme är det här bättre än bra, det är revolutionerande, det flyttar gränser som en israelisk bosättare med ny Claes Ohlson-spade.
Foto: Melissa Moseley SMPSP
Till nu. Till "Supersugen".
I en knapp timme är det här bättre än bra, du sitter med ett fastlimmat leende och låter dig översköljas av stringtrosor, bröstvårtor, småpojkar som tvångsmässigt ritar snoppar och ett språk som innehåller fler "fuck" än vokaler.
Upphovsmännen ligger bakom tidigare djuplodande relationsdramer som "På smällen" och "40 year old virgin" (en remake på Bergmans "Persona"), och här går de ut ännu hårdare.
Jonah Hill och Michael Cera spelar två meganördar som måste fixa fram en massa sprit till en fest för att - kanske, ytterst kanske - få ha sex med två tjejer på festen. Det är intrigen. Sprit och sex. I en värld där det värsta som kan hända en ung man är att han får mensblod på byxorna.
Allra bäst är Michael Cera. En blivande storstjärna, nästa Jake Gyllenhaal.
I en knapp timme är det här, alltså, bättre än bra. Sedan tar filmen en märklig vändning där allvaret smyger sig in och filmskaparna plötsligt vill berätta något om manliga relationer.
Det högtravande slutpartiet i "Supersugen" är helt malplacerat. Som att avsluta "Dum och dummare" med en uppmaning till solidaritet med Afghanistans folk i stället för med svenska bikinibrudar i en buss. Som att ta upp Per Gahrton på scen efter Mike Tyson. Som att...
Så jobbar vi med nyheter