Stavkyrkan ? norsk specialitet som funnits även på Gotland
Någon har till och med tagits upp på Världsarvslistan.
Det menade Ola Storsletten, arkitekt dr., när han på Högskolan höll en öppen föreläsning inom byggnadsvårdsutbildningen om ?De norska stavkyrkorna i ett nord-europeiskt perspektiv?.
Han inledde således med att harangera Högskolans föreliggande utbildning och gav sig därefter i kast med ett rejält grepp om ämnet stavkyrkor. (Sådana har ju funnits även på Gotland där den i Hemse är den mest bekanta). De flesta är från 1200-talet och således ca 800 år gamla. Åldern har man fastställt genom sedvanlig dendrokronologisk/årsringsberäkning.
Beteckningen stavkyrka syftar på väggkonstruktionen, stående stavverk av furu.
? Det främsta verktyget vid arbetet med stavkyrkorna var yxan.
Ola Storsletten redogjorde sen ingående för konstruktionen av en norsk stavkyrka där det finns fyra huvudmodeller. 1. Den enkla, som de flesta varit bygga efter. 2. En med en mast/stav mitt i skeppet som gör konstruktionen starkare. 3. Med helt mittrum. 4. Möretypen, en ovanlig modell konstruerad så att den kan bli så stor som man önskar och försedd med utvändiga stöttor. Den typen återfinns endast i nordvästra delen av sydnorge.
? Ofta rymde de fantastiska dekorationer men interiören har varit väldigt mörk.
Stavkyrkor har funnits över hela den bebyggda delen av Norge, sammanlagt ca 1 000 kyrkor. I dag är 28 bevarade, de är samlade i den inre delen av sydnorge.
? Inte så bra ur vetenskaplig synpunkt men det är materialet vi har, konstaterade Ola Storsletten.
Stavkyrkorna är således främst bevarade i Norge. Men de har varit vitt spridda.
? I hela nordeuropa har det funnits stavkyrkor som påminner om de norska. Men det finns också andra modeller. Gotland har Hemse stavkyrka från 1100-talet. En fantastisk modell, annorlunda än de norska, mer lika engelska som den i Essex. Men det har också funnits andra på Gotland; Garda, Eke, Silte.
Hemse stavkyrka finns för övrigt i rekonstruerad form på Historiska museet.
Så jobbar vi med nyheter