Stora konsekvenser om Gotlandsmusiken skulle försvinna
Fritidsmusikanten Fredrik Lönngren ger sig in i debatten om Gotlandsmusiken.
Gotlandsmusiken består i dagsläget av ett antal mycket välutbildade musiker vilka tillsammans bildar sex ensembler: Gotlandsmusikens blåsorkester, Visby Storband, Gotlands Blåsarkvintett, Wisby Brass, Wisby Jazztrio, Sax on Four och Gotland Sinfonietta. Den sista är ett samarbete med kulturskolans lärare och duktiga fritidsmusikanter.
Via dessa sex ensembler ger Gotlandsmusiken cirka 400 konserter per år i stora och små sammanhang. Från ett fullsatt Wisby Strand till konsert för en skolklass, en vårdavdelning eller på ett bibliotek eller i en bygdegård. Många av arrangemangen är gratis för åhörarna vilket ger mindre bemedlade en möjlighet att lyssna till musik av hög kvalitet.
De mångtaliga samarbetena med körer, fritidsmusikanter och besökande professionella artister är medräknat i siffran 400.
*
Vilka blir då konsekvenserna av en eventuell nedläggning mer exakt? Jo naturligtvis att de ovan nämnda ensemblerna med deras verksamhet helt försvinner vilket får konsekvenser ur olika perspektiv. Gotlandsmusiken gör många skolproduktioner som når ut till de gotländska eleverna vilka därigenom får möjlighet att lyssna till musik av mycket hög kvalitet och av olika genrer (exempelvis klassiskt eller jazz) vilka de många gånger inte får tillgång till på något annat sätt.
Dessa produktioner är kostnadsfria för åhörarna och skolorna vilket ger barn (vilka kanske inte skulle ha möjlighet att betala för att gå på konsert) möjlighet att få ta del av konserter av hög kvalitet. Detta ger frågan ett tydligt klass- och barnperspektiv. Det förra gäller även för produktioner (vilka många gånger har fritt inträde) riktade till en vuxen publik.
De mångtaliga samarbetena med exempelvis körer, gästande (av högsta nationella och många gånger internationell klass) och lokala artister och olika grupper skulle upphöra. Jag kan som exempel nämna samarbetet med Gotlands Musikalkompani. Våren 2007 gav de musikalen "Spelman på taket". De agerande ungdomarna backades här upp på ett förnämligt sätt av Blåsorkestern.
Ett annat exempel är Gotland Sinfonietta, en orkester där många duktiga ungdomar och fritidsmusikanter får möjlighet till orkesterspel på hög kvalitativ nivå tack vare att orkestern organisatoriskt ligger under Gotlandsmusiken.
Ett tredje är Gotlands Tonsättarskola, från vilken eleverna i stort sett hoppar in på högre utbildningar vid landets olika musikhögskolor. Eleverna här har möjlighet att redan under sin första termin skriva för och få sina verk uruppförda.
De här tre nämnda organisationerna och många fler vilka jag inte kan räkna upp skulle få mycket stora svårigheter ifall Gotlandsmusiken skulle upphöra.
*
Gotlands kommun var under år 2005 årets kulturkommun (utsett av SKTF). Det som nu kan vara på väg att inträffa klingar disharmoniskt mot bakgrund av att Gotland fick denna utmärkelse för enbart tre år sedan.
Vi har också frågan om Gotlands anseende och varumärke. Vårt rika kulturliv nämns (även av våra politiker) i många sammanhang när det gäller marknadsföring av vår ö. Att använda sig av vårt rika kulturliv och samtidigt eventuellt vilja dra undan ett av dess viktigaste stödben klingar likaså falskt.
Organisationen får sitt anslag till största delen från staten, kommunen betalar endast en liten del. Verksamheten ger intäkter i form av bland annat boende för gästande artister, lokalhyror, skatter (från bland annat löner). Minskade skatteintäkter gör tänkt besparing till ekonomisk förlust! För att inte tala om tappet av många omätbara positiva värden.
fritidsmusikant
Så jobbar vi med nyheter