Sverige och omvärlden via skolplanschens bild

Jens Wahlstedts "Skolplanschernas Sverige" (Wahlström & Widstrand) är en uppföljare till författarens tidigare uppskattade bok om denna nostalgiska bildvärld. För den som gick i skolan när läraren hämtade in aktuella planscher från materialrummet kommer ihåg dem.
I boken skildras den karaktäristiska planschvärlden, från förra sekelskiftet fram till 1950-talet. I förra boken handlade det om "Bondeåret och naturen". Boktiteln har denna gång underrubriken "Historia, hantverk och religion".
Här visas ett Sverige präglat av två världskrig, utvecklingen från bondesamhälle till hantverks- och industrisamhälle. Ett Sverige där kyrkan forfarande hade en stark ställning och där ämnet kristendom stod på skolschemat.
Bakom planscherna stod i många fall kända svenska konstnärer: Liljefors, Tirén, Hjortzberg med flera. "Brandskattningsmålaren" C G Hellqvist finns med, dock med ett annat motiv: "Sten Sture den yngres död 1520".
Jens Wahlstedt menar att de planscher som finns kvar utgör en kulturskatt. De satte fantasin i rörelse hos generationer av skolbarn och utgör en spegling av attityder och skolundervisning under förra seklet och vår syn på omvärlden.
Författaren bemöter också kritiken mot skolplanscherna, att de skulle vara alltför skönmålande, en Sörgårdsidyll utan förankring i dåtidens samhälle. Men då glömmer man att planscherna skulle användas som förebilder: eleverna skulle klä sig varmt, man skulle hålla rent och snyggt och hjälpa till med olika sysslor i hemmet.
En måhända onödig anmärkning. Bildmaterialet är mycket rikligt. Jens Wahlstedt har letat upp planscher på alla möjliga platser och fotograferat av dem.
Och att det kommer en tredje del känns inte som en vågad gissning. Trots att planscherna försvann ur undervisningen för ett halvsekel sedan är det fortfarande många som fascineras av denna komprimerade bildundervisningsform.