Svordomar på 25 språk
Förklaringen är att boken heter Svordomsboken. Den är skriven av Magnus Ljung och utgiven på Nordstedts Akademiska Förlag. Kan man hålla med om påståendet att "ur språkvetenskaplig synvinkel är svordomarna ett mycket intressant område" så behöver man inte längre tveka om att boken har ett visst berättigande i alla fall. Man behöver ju inte plugga in alla utrikiska uttryck som här finns listade men man kan mycket väl konstatera att det finns gemensamma drag i svärandet över hela världen. Det är tabuorden som används, de som förknippas med hädelse, med kön och med avföring. Men det konstateras att ett sådant ord som skit nu är så flitigt använt att det har tappat sin tabuladdning i svenskan.
Här finns alltså rikliga tillfällen att studera det fula uttryckens förekomst och utseende över hela världen. Det betyder ju inte att boken uppmanar läsaren att nyttja allt. Tvärtom finns faktiskt ett par listor med vad som kan kallas eufemismer, det vill säga sådana ord som "talare som vill vara både kraftfulla och anständiga" kan använda. Då hamnar vi bland ord som jäsiken, järnspikar, fanken, förbenad och en viss propaganda görs också för uttryck som Kapten Haddock i serien Tintin använder.
Så jobbar vi med nyheter