Kulturarvsdagen arrangeras av Riksantikvarieämbetet, men vem som helst får delta med evenemang.
I Fröjel bjuds på tre olika vandringar för lördagsförmiddagen: Hembygdsleden, Pilgrimsleden och Vallhagar vandringsled. Vandringarna är mellan fem och tio kilometer och går längs stigar som inte är handikappanpassade.
För den fågelintresserade kanske en promenad på temat "Järnålderns fåglar och landskap" kan vara av intresse. Vid Gålrums gravfält i Alskog berättar Tomas Carlsson om de förhistoriska monumenten och samtalar om människor och fåglar under olika tider.
Bläse kalkbruksmuseum har också öppet under lördagen. Det gamla stentåget mellan kalkbruket och kalkbrottet kommer att gå med flera turer och i museet bjuds på guidade visningar.
Kerstin Jonmyren och Karl Johan Jakobsson håller i en guidning i Hamra på lördagseftermiddagen och berättar om Hälsokällan och om Päuksaudi.
– Bönderna i bygden ansåg att det var hälsosamt vatten där sedan länge. Och päuksaudi betyder ungefär djävulens källa, förklarar Kerstin Jonmyren.
Päuken är det gutniska ordet för djävulen och saud betyder brunn. Päuksaudi ligger strax intill Hälsokällan och enligt folktron är vattnet där magiskt.
– Enligt folktron kunde man få gott vatten eller dåligt vatten där, och det dåliga kunde man använda till onda saker.
På 1700-talet var det en läkare i Visby vid namn Johan Hjort som fick nys om källan.
– Han tog ut Visbyborgare för att dricka brunn här ute. Visbyvattnet var väldigt dåligt och de som hade pengar kunde skicka ut sina familjer att dricka brunn på somrarna.
Kerstin Jonmyren kommer att berätta mer om traditionen att dricka brunn, men också fokusera på Johan Hjorts liv och leverne som hon tycker är särskilt intressant samt hans inblandning i hälsokällan.
– Han har framtställts i gamla skrifter som en enslig tänkare, men det var han inte alls. Han var både affärsman och höll sig med kvinnor.
På söndagen blir det mer kalkbrukshistoria då Bungemuseet och Bunge sockenförening ordnar gemensam visning av kalkugnen i Fårösund och därefter 1800-talsgården och tunnbinderiet på Bungemuseet.