Tartuffe drar fulla hus redan på repetitionen

Predikstolen och kyrkbänkarna är tillbaka i den gamla missionskyrkan på Bredgatan, vars kyrkfönster äntligen kommer till sin fulla rätt i teatersammanhang. Nästa månad är det dags för Länsteaterns eget Knutbydrama, för det är så teatern vill att man ska se uppsättningen av Moliéres ?Tartuffe?. Den över trehundra år gamla klassikern ska bli något rykande aktuellt.
Tre veckor återstår till premiären. I går bjöd hade teatern öppet hus och en fullsatt salong kunde följa repetitionerna av några scener. Mycket arbete återstår. Kostymerna är inte klara och ljussättningen är inte ens påbörjad. Att spela i en gammal kyrka ger en viss hjälp den här gången, men ännu återstår en hel del arbete med scenografin.
Även skådespelarna har mycket jobb kvar. Texten är skriven på alexandrin, ett sexfotat versmått med rim. Replikerna är inte bara svåra att lära in, de lämnar inte något utrymme för improvisation.

Gårdagens publik fick möta två debutanter. Catrin Rodosi gör rollen som Orgons hustru. I Länsteaterns version en ung hustru, som Tartuffe kastar lystna blickar på. Tartuffe blir även lovad Orgons dotter Marianne, och man börjar ana ett kärleksdrama av Knutbykaliber.
? Marianne kan bli min barnflicka, sade Tartuffe under gårdagens repetition.
Regissören Örjan Herlitz vred och vände på karaktärerna. En scen som först spelades med glödande passion togs om i mörkaste svartsjuka. I premiärversionen finns nog båda känslolägena med.
? De är som två skikt. Det måste finnas utrymme för båda, instruerade Örjan Herlitz kärleksparet Marianne (Camilla Eriksson) och Valere (Niklas Larsson).
Niklas Larsson är den andra debutanten på Länsteaterns scen. Hans Valere förklarar sin kärlek med norrländskt idiom, för Niklas kommer från Tarsmyran utanför Skellefteå.

Lennart Bäck gör huvudrollen som Tartuffe. För honom är inte bara versmåtten krävande, han ska dessutom visa upp karaktärens två sidor ? den djupt religiösa mot medspelarna medan publiken får se hycklaren.
Det återstår att se om Länsteaterns version blir lika spektakulär som originaluppsättningen. När ?Tartuffe? spelades första gången 1664 blev reaktionerna så starka att pjäsen förbjöds. Prästerskapet rasade över bilden av en religiös hycklare som girigt förför en hel familj.
Naturligtvis avslöjades inte slutet på pjäsen under gårdagens repetitioner.
Moliére använde sig av ett klassiskt ?deus ex machina? ? en högre makt som griper in och ställer allt till rätta. I ?Tartuffe? kom kungen och tog hand om hycklaren. Vilken upplösning som väntar på Länsteaterns scen avslöjas först den 4 mars, då det är dags för premiär.