Till minne av Rockförvaltningen
Att rockförvaltningen har självdött kan inte komma som någon nyhet för den som har den minsta inblick i öns popkulturella sfär.
"Det har ju ändå varit kört", tycks man ha tänkt.
Som journalist har jag följt Rockförvaltningen sedan den första presskonferensen i den nu rivna musikstugan. Det var en dag som kantades av framtidstro. Runt ett bord satt jag, eldsjälen och ständige idealisten Lars Frank och stora delar av den gotländska unga musiken. De förklarade vad de ville göra och gjorde det samma dag. Framtidstron runt det vingliga bordet var det, som sagt, inget fel på. Och mycket riktigt, den gotländska musikscenen blomstrade i kapp med rockförvaltningen. Det bildades så många band att ingen orkade hålla ordning på dem. Och de fick spela, spela och spela på Rockförvaltningens klubb Shindig.
Det var en på alla sätt fantastisk tid. Fråga vem som helst.
Och om jag minns rätt, så satt bland andra Isak Sundström med i den första kärntruppen. Han som numera är en hett eftertraktad musiker på landets allra kreddigaste scener.
Men vad många tycks ignorera, är att Pascal formades som en direkt orsak av den nu rivna musikstugan - en lokal som drevs för att agera plantskola åt unga band. Var bildas de nu, finns det verkligen inget intresse?
Det är, en vecka som denna, lätt att vara efterklok. Man tog sig vatten över huvudet i och med Volymfestivalen. Det står helt klart. Men man lär av sina misstag. Hultsfred byggdes inte på en dag. Inte heller Roskilde eller ens Emmaboda. Nu verkar ingen få chansen att lära sig något av den ekonomiska kraschen. Det är fruktansvärt synd, men samtidigt inte det viktigaste.
Hösten 2006 finns det väsentligare saker att diskutera. Som det faktum att Gotland saknar indielåga. Det är inte många som brinner för sin musik, som spelar av nödvändighet. Under Shindigs barndomsår hade alla band känslorna utanpå kropparna.
I dag är känslorna påklädda.
Jag skulle ljuga om jag sa att jag kommer att sakna rockförvaltningen, då jag alltid har hävdat att popkulturen inte ska ge sig i lag med vare sig kommunala krafter eller bidrag. Men jag kommer att sakna det de gjorde under sina första år.
Så jobbar vi med nyheter