Tommy Wahlgren nyvald ordförande i Gutamålsgillet

Jag tror inte att vi får hela Gotlands befolkning att prata gutamål igen så vi blir ett tvåspråkigt område men jag hoppas att alla som bor här känner stolthet över språket likaväl som över vår historia och ting som hittas i jorden. Och läget känns hoppfullt i dag, många vill vara med, folk bryr sig och dialekter är accepterade och populära.
Det säger Tommy Wahlgren som valdes till ny ordförande i Gutamålsgillet vid årsmötet som i helgen hölls på Fransan i När. Han efterträder som ordförande Las Jakobsson som varit medlem i hela 50 år varav ordförande i 16. Och intresset bland gillets medlemmar är stort. Av 200 medlemmar deltog inte mindre än 100 vid årsmötet.
Las Jakobsson utsågs också till hedersledamot och efter diktatoriskt krav från nyvalde ordföranden har Las också belagts med närvarokrav vid samtliga styrelsemöten.
Tommy Wahlgren har tillfrågats om ordförandeskapet tidigare men då har det inte stämt med annat.
- Men nu passade det rätt bra och jag har uppbackning av främst min fru som har det som modersmål och min svåger Las.
För Tommy Wahlgren hade inte gutamålet omkring sig i uppväxtsocknen Lokrume utan hörde det första gången via sin fru (Ingrid, bördig från När). Han har också varit med om den tid då dialekter skulle arbetas bort om man jobbade vid exempelvis radion.
- Det var förnedring när man skulle lära sig att uttala "Örebro" på rätt sätt. Fram till 70-talet var det inte tillåtet att prata dialekt, sen slog lokalradion igenom.
Den nyvalde ordföranden avger också en programförklaring:
- Min uppgift blir kanske inte direkt att sitta och dissekera alla ordvändningar och ord utan mer att försöka få gillet att ta stegen in i framtiden, fundera lite på hur vi ska göra för att både bevara och få ett förnyat intresse hos yngre generationer.
- Ingen vet hur många som pratar gutamål i dag. Men låt oss säga tusen kan prata och att ytterligare tusen förstår. Om då dessa för vidare 15 ord till en ny generation bevaras i alla fall den rika skatten av gutamålsord. Kan vi lära det uppväxande släktet ett antal ord är det lika viktigt som att bevara växtlokaler och gamla ting.
- Vi ska också surfa på trenden att alla tycker det är häftigt med gutamål i dag. Jag ser annonser i tidningen, skyltar i affärer och ungdomar snappar upp ord som blir en del av språket.
Det som i dag främst hotar gutamålet är den allmänna utslätningen av språket och att de som verkligen kan gutamålet blir äldre och äldre, menar Tommy Wahlgren.
Han ser Gutamålsgillets arbete som två delar. Dels gutamålet light, eller kanske snarare leit, där det handlar om ordintresse dels gillets seriösa arbetsgrupper som sysslar med olika ämnen: En arbetar exempelvis med att nå ut till skolorna och en med det laddade ämnet stavningsregler som väl är den fråga som vållat mest oenighet under senare år.
- Vi ska försöka hitta någon slags enighet utan att utjämna allt till en grå massa. Det ska kunna finnas lokala variationer, det blir nästan omöjligt att föra vidare om vi ska gräla om det. Arbetsgruppen är ganska långt på gång och vi ska nog kunna klubba igenom förslagen vid nästa årsmöte, siar Tommy Wahlgren.
Vid årsmötet beslutade man också att ändra på reglerna angående hur man blir medlem. Hittills har det krävts att någon gillesmedlem föreslagit ett nytt namn.
Nu blir det möjligt för den intresserade att själv ansöka om medlemsskap. Dock skall liksom tidigare namnen godkännas av styrelse och årsmöte.
I styrelsen omvalde i övrigt Bosse Carlgren och Bengt Östman medan revisorerna Henry Lindkvist och Allan Nilsson efterträddes av Osborne Nyström och Sven Alfvegren.