Träigt om trafficking
Hon är nästan naken och har länge varit utsatt för sexuellt våld. Den överkörde mannen visar sig vara polis. Två utredningar, två helt skilda fall. Eller?
Helene Tursten skriver traditionella polisromaner med kriminalaren Irene Huss i huvudrollen. "En man med litet ansikte " är den sjunde boken i serien, som utspelar sig i Göteborg.
*
Tursten jobbar enligt nuvarande standardmodell 1A. Här finns en kvinnlig skärpt polis, en rutinerad men trött chef med högt blodtryck, åtminstone en mansgrisig kollega och ett aktuellt ämne med internationell koppling, i det här fallet trafficking med en utvikning till korrumperade poliser på Teneriffa.
Trafficking är en fasansfull och växande verklighet, där kvinnor och barn säljs som sexboskap och utnyttjas av män i Sverige och andra länder. Stora pengar är inblandade.
Men i det här fallet orkar jag faktiskt inte engagera mig. Helene Turstens språk är stelt och träigt, för att inte säga tråkigt och hennes personer känns som stereotyper, både utanför och i polishuset. Och att biltjuvarna självklart måste vara rymlingar från ungdomsvårdsskolor eller fängelser förstod jag aldrig. Tänker poliser så enkelspårigt - eller bara Tursten?
*
Det är möjligt att historierna blir bättre på bio. Filmatiseringen av sex av Turstens böcker börjar i höst och Lasse Brandeby sägs få en av huvudrollerna.
Jag gissar att han ska spela kommissarie Andersson med kulmagen och blodtrycket, som snart ska börja jobba med Cold cases, riktigt kalla fall.
Så jobbar vi med nyheter