Undersöker hur klappade träd mår
Nu undersöks hur askarna i de gotländska ängena mår efter att de blivit hamlade. För tio år sedan infördes bidrag för att klappa träden och i ett examensarbete undersöker nu Anna Westerlund hur askarna har påverkats av naturvårdshamlingen.
- Här har det slagit ut ganska mycket, men där är ett dött skott, säger Anna Westerlund och kikar upp på gröna knoppar i en ask som hon märkt med siffran 7:10 .
I varje änge följer hon tio askar och i Lillänget som ligger i Kuse i Västerhejde koncentrerar hon sig på de askar som åtgärdades för tio år sedan. Då kom riktade bidrag till klappning av träd i ängen. Många valde att klappa träd i ängena, även äldre träd som inte tidigare klappats. När nu askarna blir undersökta är det för att ta reda på hur naturvårdshamlingen som infördes för tio år sedan påverkat trädens vitalitet.
- Det är ju inte alltid det avsätts pengar till att göra utvärderingar. För att uppmuntra hamlingen infördes bidrag, men pengar har inte avsatts till att följa upp hur träden påverkats. Därför vände sig länsstyrelsen till oss för att få hjälp med att undersöka hur hamlingen fallit ut, säger Karin Bengtsson som är handledare i projektet och undervisar i växtekologi på Högskolan.
Uppmuntringen till att hamla träd har också inneburit att många redan stora träd har klappats för första gången. Hur träden klarar stora öppna sågytor är ovisst och träden bör undersökas regelbundet.
- Ett nyhamlat träd kan se ut att må bra första året och ha många nya skott. Men det kan i själva verket vara en chockreaktion. Träden måste följas under en längre tid för att man ska kunna veta hur de tål hamlingen, säger Anna Westerlund.
På Gotland är traditionen med klappade träd större än i landet i övrigt, och många av Sveriges klappade träd finns här. Det är för att bevara Gotlandsänget som satsningen gjorts på att hamla träden.
Traditionellt klappades träden för att djuren skulle få foder från de nya trädskotten och dessutom blev gräset rikligare när ljuset nådde ner till marken i änget. Även växt-, insekts-, och djurliv blir rikare där det finns klappade träd. Gotlandsänget har funnits i tusentals år och så sent som på 1700-talet var 44 procent av den gotländska marken ängen.
- Nu är det bara någon promille kvar, säger Karin Bengtsson.
Resultaten av forskningen hoppas Anna Westerlund så småningom ska leda fram till en bild av hur askarna i de Gotländska ängena mår.
Man vet att de gamla träden som hamlats under lång tid klarar sig bra, men frågan är hur de träd som inte tidigare varit hamlade klarar det.
Än är det för tidigt att ge svar, men i Lillänget tror Anna Westerlund att det står ganska bra till med de bevakade träden.
- Dom ser ut att må bra, vissa i området har dött, men det är inte säkert att det beror på hamlingen, säger Anna Westerlund.
Så jobbar vi med nyheter