Undra på att SVT "blöder"...
Sveriges Television "blöder" nu med 80 miljoner kronor per år, utropar nya högsta tevechefen Eva Hamilton. Det är ett nödrop.
Ungefär vart sjunde år sedan i början av 1970-talet har högsta tevechefen gått ut och påstått att företaget lider av blodbrist, och behöver akut behandling.
Första nödropet om blodbrist, i början av 1970-talet, resulterade till den så kallade Översynsutredningen. Då ansåg den högsta tevechefen att nöden berodde på att blodtillförseln var infekterad av vänstergrupper inne i företaget. Praktiskt taget varje ny högsta tevechef sedan dess har startat sitt arbete med att begära omfattande åtgärder för SVT:s hälsa och fortlevnad.
SVT:s senaste behandlingsomgång, som startade för sju år sedan, kallades Digitaliseringen. Den var nödvändig för själva distributionen av programmen. Efter det skulle SVT må bra, sa tevechefen. Men faktum är att det kostat SVT mycket pengar, och blod, beroende på omfattande interna tekniska investeringar inom produktionen. Pengarna räcker helt enkelt inte till löner och programinnehåll längre.
*
Det är främst två skäl till att SVT nu "blöder" igen. Det första skälet är av komplicerad natur:
En nyanställd hög tevedirektör, Annie Wegelius, har beskrivit det problemet på ett högst levande sätt genom att säga att hon undrar om hon hade ett liv före hon blev direktör på SVT. Annie Wegelius har nämligen upptäckt att livet inom SVT - "inte är ett jobb - utan en allomfattande livsstil". Hon säger vidare att det gäller många inom SVT, och att hon är berusad av - "att varenda tidning just nu pratar om SVT".
Vad den nya höga tevedirektören Annie Wegelius beskriver är ett kloster med religiösa innevånare som bedriver tiden med oändliga sammanträden varje dag och stund. Det finns också personal som sköter klostret, men antalet högavlönade andliga utövare inom klostret är alltför stort i förhållande till dem som sköter det hela på verkstadsgolvet.
På senare år kallades den översta gruppen ständigt sysselsatta i andliga möten inom SVT för "100-gruppen" - de hundra högsta cheferna. Det utvecklades till en chefsnomenklatur som förmodligen tog musten och kanske blodet från personalen i verkstäderna. Den här chefstrukturen blev till slut så komplicerad att inte ens den högsta ledningen kunde redogöra för beslutsordningen inom företaget.
Till slut visade det sig att den tunga ledningsstrukturen kostade lika mycket pengar i löner och sammanträdeskostnader för att enbart besluta om en programidé - som det kostade att tillverka idén till ett färdigt program. Undra på att företaget "blöder"...
*
Det andra skälet till att SVT "blöder" är helt enkelt att hela företagskroppen är för stor och den livgivande blodmängden för liten. De nya medievanorna gör att medier betraktas mer och mer som något som bör vara en fri tillgång utan särskilda kostnader. Det problemet är ett handikapp som SVT lidit av länge och ingen behandling har hittills hjälpt.
SVT:s del av programutbudet i Sverige har minskat stadigt de senaste åren enligt alla undersökningar. Det är en trend som startade redan i början av 1990-talet när TV3 och TV4 presenterade sig som konkurrenter till SVT.
Granskningsnämnden för radio och tv har till uppgift att granska det som sker i själva programutbudet. Nämnden har i årsrapporten för 2007 funnit att SVT:s programutbud inte bara minskat under året utan också att det under senaste året skett ett märkbart trendbrott genom att programbredden minskat markant i TV1 och TV2. Det gäller både faktaprogram och underhållning.
SVT:s programutbud är till för allmänhetens bästa och skall vara mångsidigt för att tillgodose alla medborgares intressen. Det kallas "public service". Nu ska kostnaderna ner med 250 miljoner på två år och 400 tjänster måste bort. Den anställd som lämnar livet inom SVT snabbt, nu i maj, kommer att få en extra belöning av företaget.
Den statliga utredningen om public service framtid kommer i juni.
Så jobbar vi med nyheter