I "möte med historiens mångfald" presenterar 23 unga forskare från Lunds Universitet, Södertörns Högskola och Malmö Högskola sina anslag i kommande doktorsavhandlingar. Det är ett bra initiativ från förlaget att ge ut denna samling och läsaren erbjuds en inblick i vad historieforskningen kommer att bjuda framöver.
Variationen är stor på olika sätt. Ämnena är vitt spridda.
Allt från ideologierna på 1900-talet, Svenska kyrkans mission i Indien, Svenska insatser och Clausewitz teori om krig, Huvudbonader i London under 1800-talet, Slöjdlärarutbildning på Nääs och om "tattare" i Halland.
Även kvalitén varierar. Allt från greppbara beskrivningar av ämnet till vad som närmast kan uppfattas som dåligt förkortade synopsis. Även kvalitén på språket i framställningarna varierar.
En del presentationer är skrivna på ett lättbegripligt sätt, medan andra innehåller allt för många teoretiskt svårfångade begrepp, som skulle behöva betydligt större utrymme för att förklaras.
Vissa av artiklarna skulle ha tillåtits bli längre, eller inte tagits med. I den förkortade version de presenteras, lämnas läsaren tämligen frågande.
Den franske historiken, sociologen och filosofen Michel Foucault och hans diskursbegrepp används av flera av författarna.
Det är intressant och vittnar om en betydligt annorlunda metod att närma sig historien. Vi kommer kanske framöver att få se historia skrivas med ett perspektiv som vi vanligen inte möter.
En av forskarna ställer den tyske 1800-talsfilosofen och militären Carl von Clausewitz i relation till svenska FN-insatser under 1900-talet.
Han har därmed valt en svår väg men kanske gör hand det lättare för sig genom att använda den engelska, delvis förändrade, versionen av Clausewitz.
I den engelska versionen kopplades Clausewitz till Darwin och tanken om att den starke vinner, vilket medförde att Clausewitz´ tankar delvis vändes till sin motsats.
Tyvärr är det väl så, att få svenska forskare behärskar den svåra tyska som förekommer i Clausewitz, så de som studerar hans skrifter får göra det uteslutande på engelska.
Boken är en god vägledning för den som vill ha en inblick i kommande avhandlingar.
Det skulle vara intressant om landets övriga universitet och högskolor presenterade sig på detta vis.
Historiska Föreningen vid Högskolan på Gotland ger ut en samlig av artiklar i GUSEM varje år och presenterar den forskning som pågår på Gotland, men huvudsakligen på uppsatsnivåer av olika slag.