Unika ikoner i Eksta

34 ikoner, skrivna i bild och skänkta av Ann-Marie Dagel, samlade och för första gången visade.På tisdagskvällen gavs ett unikt tillfälle att för kanske enda gången se hela samlingen utställd.

34 ikoner i gåva till Eksta kyrka. På tisdagskvällen fylldes bygdegården i Eksta av intresserade som kom för att se och höra om ikonerna, som är målade och skänkta av Ann-Marie Dagel. Foto: Tobias Wallström

34 ikoner i gåva till Eksta kyrka. På tisdagskvällen fylldes bygdegården i Eksta av intresserade som kom för att se och höra om ikonerna, som är målade och skänkta av Ann-Marie Dagel. Foto: Tobias Wallström

Foto: Tobias Wallström

Kultur och Nöje2010-02-12 04:00


Det var Eksta kyrkoråd som bjöd in till visningen av ikonerna som Ann-Marie Dagel har testamenterat till kyrkan i Eksta.
På plats i bygdegården var ikonkunniga Helena Wangefelt Ström, som berättade om motiv och symbolik i ikonmåleriet och dess historia.
- Att måla ikoner handlar om maximal frihet inom stramt begränsade ramar, konstaterade hon, som själv ägnar sig åt ikonmåleri.
Kyrkoherde Lasse Blom gläds åt ikonerna som genom gåvan kommer att höra till Eksta kyrka.
- Ann-Marie Dagel bodde på 1950-talet i Klintehamn där hennes make var apotekare och de hade ett strandhus i Djupvik.

Nu restaureras Eksta kyrka och när den återinvigs kommer ett antal ikoner åt gången ska få sin plats i tornrummet.
- Alla kan inte sättas upp i kyrkan samtidigt, förklarar kyrkoherden. och berättar att en av Ann-Marie Dagels ikoner sedan tidigare är skänkt och placerad vid dopfunten i Eksta kyrka.

Ikon, från grekiskans eikon, är en helig avbildning inom främst den ortodoxa kyrkan. Vanligtvis är det en bildmålad på trä och det är också så Ann-Marie Dagel arbetade som ikonmålare.
I bygdegård introducerades besökarna i ikonhistoria och symbolik med exempel på bland annat Kristusikoner, Gudsmodersikoner och Den gammaltestamentliga treenigheten.

Helena Wangefelt Ström lyfte fram ikonerna som en stor glädje för generationer av människor. Med rötter i kristet måleri från 300-talet, är ikoner kända från bland annat katakomberna i Rom och de blev vanliga i 500-talets bysantinska rike.
- Ikoner är en slitstark bildform med motiv som funnits med i kyrkorna under 2 000 år. De hör samman och uttrycker allt från glädje och sorg, till tvivel, lycka och ångest. Allt ska en ikon tåla, förklarade hon.
För många förknippas ikoner med målare, men rätt uttryckt är det fråga om ikonskrivare. Den som målar ikoner verkar i bakgrunden. Det är någon som låter sig användas.
- En ikon skrivs, sade hon och påminde om Lukas, enligt legenden den förste ikonmålaren som lyssnade till en ängel vilken talade om hur evangelisten skulle skriva i bild.
Hon lyfte fram det universella i ikonernas bildspråk och noterade, att de enligt ortodox och delvis katolsk tro, inte bara är bilder utan uttrycker en äkta närvaro av något heligt.
- En ikon är mer än en tanke. Den är helig och en välsignad ikon kan inte säljas. En ikon är något gudomligt och kan bara ges bort. Ikonerna förenar människorna och kyrkan i världen. Bildspråket är ett fönster mot evigheten och den himmel som är vårt kristna hopp.


Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!