Unikt gotländskt arkiv om handel och sjöfart

Två intressanta arkivprojekt kring handel och sjöfart i Östersjön håller just på att slutföras. Ett är internationell där alla Östersjö-länder deltar, ett är lokalt och mycket detaljerat både när det gäller de varor som fraktades till och från Gotland och om de fartyg som användes.
Det större, internationella projektet. som går under namnet Baltic Connections och som nu avslutas efter två års arbete, går ut på att inventera och sammanställa Östersjöländernas arkivmaterial om handel och sjöfart perioden 1450-1800. Man skall dels i en databas, dels i trycka arkivguider presentera källorna till Östersjöländernas gemensamma handelshistoria. Initiativet kommer från Holland, som var en stor sjöfartsnation särskilt på 1600-talet, och alla tio Östersjö-länder deltar även om Ryssland endast är med marginellt.
Man samlar in alla uppgifter med anknytning till sjöburen handel, då inte enbart om varor, regler och avtal utan också om hamnar, fartyg, sjömän och tullar.
Allt skall samlas i en sökbar databas som i stort sett redan är klar och där forskare, både experter och amatörer, skall kunna gå in och hämta uppgifter. Dessutom trycks i höst tre digra arkivguider på totalt 2 500 sidor, varav 350 gäller Sverige och där Gotland tar stor plats.
Den svenska delen av projektet avslutades vid ett möte i Visby i går där bland andra ställföreträdande riksarkivarien Leif Gidlöf och Örjan Romefors från Riksarkivet deltog. Tryggve Siltberg representerade Visby landsarkiv, som vid sidan om de stora centrala arkiven också engagerats i projektet.
-Gotland kommer att vara väl representerat och vi får en mycket värdefull hjälpreda i form av databas och arkivguider, säger Trygge Siltberg.

*
Det lokala projektet har pågått drygt ett år och fortsätter ännu en tid genom Sandra Ahlin och Anna-Maria Söderqvist. De har valt att i det unika gotländska arkivmaterialet studera handel och sjöfart under nio specifika år under 1600-, 1700- och 1800-talen.
- Vi får veta vilka varor som importerades och exporterades, vem som beställde dem och varifrån de kom. Vi har också detaljerade uppgifter om fartygen, om deras storlek, typ av fartyg, hemmahamn, byggnadsår och ibland byggnadsort, berättar Sandra Ahlin.
- Hittills har vi uppgifter från 6 200 fartyg och inom kort räknar vi med att kunna presentera dem i en sökbar databas här vid landsarkivet.
- De har världsunika källor att söka i, en sådan dokumentation om export och import finns kanske ingen annan stans. Det är i första hand våra tulljournaler och hamnuppbördsjournaler som är så unika och där man i detalj berättar om fartyg och frakter. Vi har uppgifter ända fram till 1963, då Gotlandsbolaget började med sina bilfärjor och det inte gick att dokumentera varorna på samma sätt som tidigare, säger Tryggve Siltberg.