Vad är "kvalitet" i konst och kultur?
Ingen vill ha betyget underkänt för sina ambitioner och det är därför lätt att sympatisera med den förtvivlan som måste ha drabbat de lärare och elever som ska leva på den här utbildningen i manus och konceptutveckling, med mera, i Visby. Högskoleverkets bedömning är att utbildningen ger ett ytligt och ogenomtänkt intryck och att syften och mål är diffusa.
Den stackars Högskolan på Gotland ska nu inte plågas genom att vi upprepar diagnosens detaljer - men när just den här utbildningen presenterades för ett par år sedan så frågade jag en ansvarig inom skolans högsta ledning om det fanns en rimlig substans i ambitionerna. Jag fick inget svar
Jag antar att Högskoleverket, i sitt betyg underkänt, är ute efter något som handlar om det svåra begreppet kvalitet. Men kan vi mäta "kvalitet" i ett konstnärligt program som "Manus och konceptutveckling för film samt i filmisk gestaltning, 3D-grafik och animation"?
*
Nästan all insikt i konst och konstteori säger att det är praktiskt taget meningslöst att uttala vad som egentligen är kvalitet inom konst och konstnärliga utbildningar. Det må vara okey att försöka mäta kvalitet - men om man sedan ger betyget underkänt blir det nödvändigt att granska mätmetoden.
Går det över huvud taget numera att använda begreppet kvalitet i samband med konst? Är inte begreppet för länge sedan oanvändbart? Förr användes ordet "skönhet" i bedömning av konsten men idag tillhör det ordet antikvitetsbranschen. Mycket tyder på att det är samma sak med ordet kvalitet.
I den pågående debatten om kvalitet i konst och litteratur och närliggande ämnen talas mycket om kulturförvaltarnas fördelningssystem. Och i kulturförvaltarnas system används ordet kvalitet flitigt just nu.
*
Den välkände konstgurun Ernst Billgren är en auktoritet som alltid kritiserar begreppet kvalitet. Billgens konstruerade för 20 år sedan tre "gåtor" för att tydliggöra sina åsikter om kvalitet. Gåtorna var avsedda att kunna tolkas på olika sätt.
I den första gåtan sa Billgen: "Det som skiljer god konst från dålig konst är detsamma som skiljer överkokta och äckliga bruna bönor från goda bruna bönor".
Den andra gåtan: Billgen visade två teckningar, en fågel och en såg. Han sa att han gjort den ena teckningen med kvalitetsbegreppen känsla, ärlighet och innerlighet. Den andra teckningen var utan dessa kvaliteter, påstod Billgen. Till det yttre kunde man bara gissa vilken teckning som innehöll Billgens känslor och med det önskade han bevisa att kvalitet inte var något direkt iakttagbart i teckningen.
Den tredje gåtan: Billgen berättade att han gjort två helt identiska tavlor. Den ena tavlan ställde han ut i ett konstmuseum. Den andra ställde han i skyltfönstret i en ramaffär. Tavlan på konstmuseet blev diskuterad av konstvetarna och bedömd av konstrecensenterna. Men ingen brydde sig som tavlan i skyltfönstret trots att tavlorna var identiska. Billgen frågade om den ena tavlan hade högre kvalitet än den andra
Billgren ansåg att om man ser på konst och sådana ämnen med bedömningsperspektivet kvalitet så är det som ett hinder som ligger i vägen för något värdefullt som faktiskt kan finnas där.
Så jobbar vi med nyheter