Vad får länsmusiken kosta?
Alla anställda vid Gotlandsmusiken, 18 musiker och tre administratörer, varslades i går om uppsägning. Beslutet togs vid måndagens styrelsemöte och i går meddelades alla anställda innan beslutet också blev offentligt.
Det var dystra miner när Gotlandsmusikens chef Bengt Jerkland, musikstiftelsens ordförande Lilian Edwards och musikförbundets representant Göran Cederlöf i går mötte gotländska media med beskedet att alla anställda vid Gotlandsmusiken varslats om uppsägning.
Foto:
Nu hoppas hon, liksom övriga anställda vid Gotlandsmusiken, att kommunen tar intryck av det stora engagemang som Gotlandsmusikens publik visad under den senaste tiden, inte minst genom debattartiklar i tidningarna.
-Nu gäller det att kommunen sätter ner foten och bestämmer sig för hur framtidens länsmusik ska se ut, säger Musikförbundets representant Göran Cederlöf, till vardags saxofonist.
-Beslutet om det kommande varslet var inte helt oväntat efter Kulturrådets neddragning av det statliga stödet till länsmusiken, men det finns inga oenigheter eller konflikter mellan oss musiker och vår arbetsgivare. Det är kanske både unikt och värdefullt när en ny framtid ska stakas ut för Gotlandsmusiken, säger oboisten David Nisbel som representerar Svenska yrkesmusikers förbund.
*
Vid gårdagens presskonferens skissade verksamhetschef Bengt Jerkland den uppkomna situationen och stakade ut den närmaste framtiden.
Grunden för Gotlandsmusiken har varit Gotlandsmusikens blåsorkester som kunnat arbeta på bred front eller uppdelade i fem mindre ensembler, Visby storband, Gotlands blåsarkvintett, Visby brass, Sax on Four och Visby jazztrio.
Dessutom görs en ungdomssatsning genom att administrera Symfoniettan och genom ett samarbete med Musikalkompaniet. Tillsammans en bred repertoar som spelar det mesta från barockmusik, via barnmusikaler till uruppföranden av Tonsättarelevernas kompositioner.
Finansieringen sker genom stat och kommun, cirka 9,1 miljoner respektive 927000 kronor, och resten genom egenfinansiering - totalt en årsbudget på cirka 11 miljoner kronor.
-Problemet är att staten genom Kulturrådet kräver större medfinansiering av kommunen och skamgränsen går vid 30 procent. De senaste åren har kommunen gett mellan 7-11 procent vilket gör att Kulturrådet sänkt det nominella värdet på sin del av finansieringen med två procent föregående år och med fem procent för 2008 vilket innebär cirka 500000 kronor och en försämrad köpkraft med 8,5 procent, berättar Bengt Jerkland.
-2008 klarar vi med det egna reservkapitalet, men 2009 har droppen runnit över och vi måste dra in på tjänster. Vi tvingas föregå de kommande kommunala besluten och varslar därför alla musiker inklusive den administrativa personalen, säger han.
De ekonomiska realiteterna gör att varslen måste beslutas nu för att gå i verkställighet i juni då personalen har en uppsägningstid mellan sex och tolv månader.
*
Bengt Jerkland har tillsammans med Lars Danielsson, chef vid kultur- och fritidsförvaltningen, fått uppdraget att göra en översyn av den framtida inriktningen av länsmusiken på Gotland. Projektledaransvaret för detta har delegerats till Helena Wangefelt Ström, kulturchef på kultur- och fritidsförvaltningen.
Kulturrådet flaggade redan före beskedet om sänkning av bidraget att kommunen måste se över sitt huvudmannaskap för länsmusiken, dels inriktning och dels finansiering.
-Det innebär att vi tvingas varsla musiker och administrativ personal innan det framtida konceptet är beslutat, förklarar Bengt Jerkland.
En delrapport skall vara klar den sista mars för att finnas med i kommunens budgetberedning under april månad samt inför nästa möte med Kulturrådet den 7 maj. Slutrapporten skall vara klar senast den 1 september.
-Nu gäller det att tänka nytt. Vad ska vi ha länsmusiken till? Vad innebär den för Gotlandsmusiken och vad får den kosta? Klart är, att om inte kommunen ökar sin del av finansieringen, så kommer Kulturrådet att sänka finansieringen ytterligare, förklarar Bengt Jerkland.
Grundbulten i hela den här ekvationen är förhållandet mellan Kulturrådet och Gotlands kommun. Slutsatsen blir således enkel: Hur mycket är kommunen beredd att satsa på sin länsmusik?
*
Gotlandsmusiken behöver pengar för att långsiktigt planera sin verksamhet. De är noga med att påpeka att de inte ställer institutionerna mot varandra, man vill gärna fördjupa samarbetet med exempelvis Länsteatern. Det kan bli mycket positiva effekter.
-Det handlar om 2-3 miljoner om året för att slippa att gneta år från år, förklarar Lilian Edwards.
Men just nu riskerar Gotlands kommun att mista skatteintäkter för 18 anställda musiker och deras familjer. Kommunen riskerar också att mista gratis musik i öns skolor och de riskerar dessutom de 1500 kronor som Gotlandsmusiken betalar i hyra för Almedalen varje gång de spelar en friluftskonsert.
-Gotlandsmusiken är en ren vinstmaskin för kommunen och en bra affär för Gotland, påpekar David Nisbel.
-Med de här varslen visar vi att det är allvar och vi hoppas också att gotlänningarna uppfattar samma allvar, även om vi inte kan ta det för givet. Att vår publik fortsätter att visa att Gotlandsmusiken är viktig - är viktigt för oss, avslutar Lilian Edwards.
Så jobbar vi med nyheter