Vad har amiral Bodisco och Las i När gemensamt?

Gutamålskämpen Las i När, prästbonden Axel Klint och amiralen Bodisco - vad kan de ha gemensamt?
Jo, alla kan vi läsa om i årets upplaga av hembygdsrörelsens årsbok "Från Gutabygd". Nu utkommen för 30:e året - en verklig kulturgärning.
Las Jakobsson och hans många roller, lärare, revyartist, gutamålsivrare, porträtteras av Anita Körner von Kern, medan Axel Klint presenteras av sonen Ebbe Klint. Axel var Gotlands, kanske Sveriges siste präst som tillika var bonde. Nåja, han ville inte framställa sig själv som någon framstående bonde, men Ebbe kallar honom gärna både bondpräst och prästbonde. En intressant personlighet måtte han ha varit.
Om Bodisco och hans korta ockupation av Gotland för 200 år sedan skriver historikern Åke Sandström. Mycket har ju redan skrivits i ämnet och Sandström har väl inte så mycket nytt att tillföra, dock sätter han in händelsen i ett större historiskt sammanhang och han presenterar en lång rad intressanta dokument som anknyter till ockupationen. Tack för det!

*
Historia skriver också Tryggve Siltberg som tar upp ett ännu äldre jubileum - då drottning Margareta och Erik av Pommern 1408 återtar Gotland från Tyska Orden, alltså för 600 år sedan.
1408 års händelse var av större vikt än 1808 års, menar Siltberg och visar hur Gotland övergår från öster till väster, från Baltikum till Skandinavien.
Dick Wase, också historiker, tar upp Artlenburgfördraget 1161 mellan gutar och tyskar, och menar att det var en stor triumf för Gotland.
En annan historisk återblick ger Åke G Sjöberg som fängslas av 1800-talsbilderna hos konstnärer som Anckarswärd, fransmannen Mayer, Robert Haglund och vår egen P A Säve. Sjöberg jämför, kommenterar och njuter.
Ett konsthistoriskt inslag bjuder Torsten Svensson på när han visar de avbildningar av donatorer som finns i de gotländska kyrkorna. Var det inte enbart sockenbönderna gemensamt som stod för kyrkobyggena utan fanns också enskilda storbönder som bidrog?

*
"Kartexperten" Jakob Ronsten behandlar kartläggningen av Gotland runt sekelskiftet 1700, och låter oss stifta närmare bekantskap med de lantmätare som vi möter på de gamla kartorna; Schilder, Elephant, Landtbom med flera. Ofta får man höra att det var fastlänningar, okunniga om Gotland, som kom hit för att mätas upp öns marker, men faktiskt var de flesta av dem gotlänningar.
Om du reagerat på hur putsen ofta lossnar från våra kyrkväggar så läs Kristin Balkstens uppsats om gotländskt kalkbruk. Hon har forskat djupt i ämnet och vet vad hon skriver om. Intressant.
Syskonen Nilsson i Fröjel, gotländska semesterhem och som vanligt presentation av årets gotländska litteratur finns också med, det sistnämnda kunnigt skrivet av årsbokens redaktör Calle Brobäck. Och glädjande nog fortsätter årsboken med en berättelse på gutamål, i år skrivet av Britta Ahrling Pehrsson som haft sådana framgångar vid Gutamålsgillets skrivartävlingar. Nu funderar hon över kärleken i berättelsen "Pa tal um kärlaik".