Vad kan slöjden göra för den moderna människan?
Tältet och husvagnen är båda företeelser som visar att det är något på gång inom slöjdandet. Det finns en ambition att gå på offensiven.
Detta kanske kan ses som ett bevis på slöjdens betydelse för samhället. Man satsar väl inte så intensivt på något som är utan betydelse.
Debatten hade Kicki Johansson-Trodin som ledare. I panelen satt sju personer med olika erfarenheter och olika positioner i förhållande till slöjdandet. I publiken fanns dessutom många som ville "lägga sig i", vilket de också var välkomna att göra.
Det blev inte en tyst minut.
Något direkt och samstämmigt svar på frågan om vad slöjden har för betydelse för samhället kan man inte påstå att debatten gav. Däremot kan man utan att ljuga påstå att det var flera som framhöll slöjdens betydelse för den enskilda individen.
Slöjden var förr ett medel för att producera verktyg och annat som behövdes för det dagliga livet. Skapandet med händerna fyller till stor del en annan funktion i dag. Det är något som nyttjas för att öka det egna välbefinnandet.
Ebba Junker, en av panelmedlemmarna, kunde vittna om hur hon drabbats av en utmattningsdepression. Hon menade att den mycket väl kunde vara en följd av att hon i sitt liv prioriterat bort handens arbete för att plugga. I hennes fall har målandet haft en stor betydelse för tillfrisknandet. Handens arbete har en terapeutisk effekt.
En del av den innehållsrika diskussionen kom att röra sig kring skolslöjden. Meningarna om skolämnets status och betydelse skiftade stort.
En mor med en son i skolan berättade om hur denne tyckte att ämnet var det särklassigt värsta av alla i skolan. Sonen kommer ständigt hem med halvfärdiga fula saker som han trots detta fått beröm för.
Mamman menade att man med den metoden från skolans sida talar om för eleven att man inte väntar sig något av honom, vilket givetvis inte är bra.
Örjan Ringbom, konstskolans rektor, medlem av panelen, ifrågasatte om det inte är dags att byta nämn och kalla skolslöjden för form istället.
Bertil Sjöberg, slöjdlärare, reagerade mot de negativa beskrivningarna av skolslöjden och berättade hur det är för hans del, De flesta barnen kommer god tid till lektionerna, väntar på att få bli insläppta, vill jobba intensivt med sina pågående projekt och är synnerligen intresserade. Sjöberg vände sig också mot påståenden om att allt skall gå så snabbt i slöjden. Så är det inte, menade han.
Man gör en skiss, man gör grejen klar, man utvärderar.
Slöjd är ett favoritämne, sa Bertil Sjöberg.
Ett spår i diskussionen gällde slöjdens status. Många uppfattar den som mossig.
Men gå inte ut och balla till er. Håll på traditionen, manade Mia Grönkvist-Ohlsson i panelen
Men att sprida möjligheterna för flera att ägna sig åt att jobba med händerna såg de flesta som angeläget. Det gavs också vittnesbörd om att suget efter att jobba med händerna finns. Torleif och Ann-Britt Solberg från Etelhems krukmakeri berättade att de startat familjedrejning, där alltså hela familjer erbjuds möjlighet att prova på att forma saker i lera. Familjedrejningen har blivit mycket populär och har ofta lockat mer än hundra personer per dag under sommaren. Debatten visade att det finns många som är inriktade på att åtminstone prata om möjligheterna att stimulera fler till att bli aktiva slöjdare. Sen finns det väl inte just nu någon samling kring en enhetlig modell för hur detta skal ske. Men diskussionen kommer nog att fortsätta.
Debattörer. Örjan Ringbom och Pigge Werkelin var två av pandelmedlemmarna. Ringbom undrade om det inte är dags att byta namnet på skolslöjden till form i stället.
Handarbete. Att arbeta med händerna är ett sätt att forma sitt eget jag, Slöjden är ett ämne för den personliga utvecklingen sa Heidi Plisch.
Debatt. Det var många som ville lyssna på och delta i diskussioen kring slöjdens betydelse i samhället.Foto: TOBIAS WALLSTRÖM
Så jobbar vi med nyheter