Välförtjänta applåder för Wats

Wats, Väskinde amatörteatersällskap, ger i år den välkända och ofta spelade Hotell-liggaren av Ray Cooney. Pjäsen är en klassiker i sin genre och det ska sägas redan nu: Wats spelar den mycket förtjänstfullt.

Skrattfest. Ray Cooneys farser bygger på förvecklingar och det gäller att hänga med i svängarna. Publiken gillade vad som utspelades på scenen i Väskinde bygdegård.

Skrattfest. Ray Cooneys farser bygger på förvecklingar och det gäller att hänga med i svängarna. Publiken gillade vad som utspelades på scenen i Väskinde bygdegård.

Foto: joel nilsson

Kultur och Nöje2011-01-31 04:00

Särskilt en bit in i föreställningen när Olle Jonsson i en av de bärande rollerna som Christer Wirgin, lagt premiärnerverna åt sidan och spelar ut för fulla muggar.

I början lider jag lite med hans kamp mot att inte staka sig eller säga fel. Det går förstås ut över de teatraliska ambitionerna, men så småningom lossnar det ordentligt och han är riktigt bra när han spelar ut hela registret.

Plus i kanten också till Andrea Caesar som är en ny i revysammanhang men som kommer att dyka upp på Wats scen igen. Absolut!

Den stora, bärande rollen som Hjalmar Dolk vilar tungt på Conny Narkun som inte gör någon besviken. Han är en pärla som inte skulle göra bort sig ens i betydligt mer celebert teatersällskap på betydligt större scener.

Han är suveränt bra redan från start och uppträder just så förvirrat som förvecklingarna i handlingen kräver. Hjalmar Dolk, eller hans alias doktor Inge Backe, ska bistå sin chef statsrådet Wirgin med att arrangera ett kärleksmöte på hotell, samma hotell som Wirgin redan bor på tillsammans med sin fru.

Musiken som ljuder diskret innan föreställningen börjar får snart sin förklaring: "Jag är ute när gumman min är inne, och jag är inne när gumman min går ut..." sammanfattar egentligen vad det går ut på.

Farsen spelas i två scenografier som smidigt byts under pågående föreställning. Elegant!

Efter fikapaus är det som om både manus och aktörer fått en präktig nytändning.

Här bjuds publikum på en riktig rivstart i ett tempo som farsens allra första 20 minuter gott kunde fått en släng av.

Mot slutet blir det riktigt dråpligt i en scen på rum 450 där hela gänget är med och där den som pratar minst under föreställningen, plockar välförtjäna skrattpoäng. Jag tänker på servitören Wong, spelad av Alex Nyrot.

Han visar hur man kan agera med små medel och ändå nå fram. Han är väl värd den "dlicks" han får på scenen och att publiken gillar honom denna premiär, visas också av att han får den första spontana applåden!

Wats version av Hotell-liggaren har precis som alltid Eva Pettersson som skapande, regisserande kraft. Hon finns med i det mesta utom det praktiska scensnickrandet! Hon har också engagerat nyförvärv, dels nämnda Andrea Caesar, dels Monica Fie och helt nya på Wats scen, Johanna Haglund som städerskan Olga.

Några av rollerna kommer att dubbleras: rollen som Inger Wirgin kommer att växla mellan Andrea Caesar och Christina Löthberg, Elisabeth Bodström växlar mellan Eva Pettersson och Annika Canholm, Jenny Sahlin växlar mellan Monica Fie och Gunnel Lindby och Dan Salin mellan Tommy Wikström och Gustav Pettersson. Dessutom väntas Svante Canholm då och då ersätta Leif Axelsson som hotelldirektören.

Årets fars är ensemblens 23:e större uppsättning. Gå och se den!

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!