Vår tids rädsla för allvar
När Roy Andersson kliver upp på scenen i måndags kväll, för att tacka för en av tre guldbaggar, börjar han med att säga: "Nu med tanke på allt tal om att värna vårt kulturarv"
Roy Anderssons uppmaning till kulturministern kan låta som en fyndig replik för den här stunden. I själva verket är uppmaningen djupt förankrad i Anderssons livslånga konstnärliga arbete.
Det Roy Andersson säger och gör är oftast pedantiskt genomtänkt. Det måste det vara för att uppfylla hans krav på att äga mening. Språket, konsten och bildberättandet är allvar och inte till för skämt och lögner, enligt Roy Andersson.
*
Om det nu finns ett konstverk inom filmen, från senare år, som kommer att tillhöra vårt kulturarv om hundra år så är det sannolikt Roy Anderssons "Sånger från andra våningen" från år 2000.
Roy Anderssons syn på bildkonst och filmberättande klargjorde han i den lilla boken "Vår tids rädsla för allvar" som kom 1995. Andersson säger i boken att vår tid präglas av förakt för moraliska värden i konsten. Han skriver: "Med läpparna finns det många som försvarar sådana värden, men ytterst få gör det i handling". Han konstaterar i sin bok: "När någon yttrar sig med allvar är det som om det blir en obehaglig påminnelse om det förhärskande fusket och ytligheten".
Roy Andersson är en både teoretiker och praktiker i bildberättandets konst. I boken "Vår tids rädsla för allvar" säger han om en bilds mening och värde: "En bild ska till sitt yttre vara objektiv och heltäckande, på det sättet innehåller den alla relevanta detaljer. Det som betraktaren sedan tillför bilden, i sin egen fantasi, är det intressanta. Om bilden är fiktiv och påhittad eller dokumentär är underordnat. Dagens bilder är sönderhackade till småbitar vilket gör att rum och miljöer som människorna lever i blir obegripliga".
*
Roy Andersson har blivit känd för beteckningen "den komplexa bilden". Scenerierna i hans senaste två långfilmer är långa helbildstagningar utan inklippsbilder. Det är ett krävande arbetssätt, men mera ärligt, menar Roy Andersson. Han säger att vår tids bildberättande i film är nödlösningens, tidsbristens, bekvämlighetens, inkompetensens och snålhetens bildspråk - och han menar att hela vårt samhälle, ja hela världen, styrs på det sättet.
Om konstnären säger Roy Andersson i sin bok att denne måste vara som en ärlig och sanningssökande vetenskapsman. Och han drämmer till i den här åsikten om konstnären med att säga i boken: "Större delen av de ansvariga för dagens film- och teveutbud bör sitta bakom galler".
Anderssons egna bilder och scenerier skiljer sig från det mesta vi ser idag. Hans bildkonst är som ett måleri som påminner om de stora renässansmästarna och han säger själv att hans bildideal tillhör den tiden.
Så jobbar vi med nyheter