Varför politiker inte skall bestämma om konst, del II
I Sovjetunionen kämpade författare och konstnärer förtvivlat för att skaffa sig något utrymme bortom byråkratins anpassning till Stalins nyckfulla diktat. Den konst som påbjöds var lika förljugen som den nazistiska.
Självutnämnda småpåvar kan fortfarande sprida dessa myter, även inom konstnärliga utbildningar. Inom jazzen ser vi till exempel hur detta en gång nyskapande kulturuttryck kan reduceras till patetiska, manligt dominerade upprepningar.
I dagens kommersialiserade kulturliv leder konkurrens och prestationshets även lätt till att teknisk perfektion prioriteras före inlevelse, kopiering före improvisation och nyskapande.
När konst berör och provocerar beror det antagligen på att invanda värderingar ifrågasätts. Detta kan förstås kännas mycket hotfullt - eller hoppfullt. Finns det verkligen ett annat liv än shopping?
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!