Varför politiker inte skall bestämma om konst, del II

I Sovjetunionen kämpade författare och konstnärer förtvivlat för att skaffa sig något utrymme bortom byråkratins anpassning till Stalins nyckfulla diktat. Den konst som påbjöds var lika förljugen som den nazistiska.

Kultur och Nöje2009-12-18 04:00
Dessa båda totalitära system gjorde anspråk på att sitta inne med sanningen om vad som var konst. Indoktrineringen i denna föreställning om "det enda rätta sättet" att spela, skriva, sjunga och måla har haft förödande inverkan på kulturliv och konstnärlig kreativitet.
Självutnämnda småpåvar kan fortfarande sprida dessa myter, även inom konstnärliga utbildningar. Inom jazzen ser vi till exempel hur detta en gång nyskapande kulturuttryck kan reduceras till patetiska, manligt dominerade upprepningar.
I dagens kommersialiserade kulturliv leder konkurrens och prestationshets även lätt till att teknisk perfektion prioriteras före inlevelse, kopiering före improvisation och nyskapande.
När konst berör och provocerar beror det antagligen på att invanda värderingar ifrågasätts. Detta kan förstås kännas mycket hotfullt - eller hoppfullt. Finns det verkligen ett annat liv än shopping?
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!