Varför saknades politikerna?
Det blev en stundtals uppfriskande kulturpolitisk diskussion på Roxy i måndags kväll när perspektivet ändrades från det nationella till det lokala perspektivet.
Frågor som diskuterades var det kommunala kulturpolitiska programmet som skall klubbas i kommunfullmäktige i april, hur det kommer att påverkas av bland annat kulturutredningen och det faktum att Gotland blir egen region 2011.
Närmare 40 intresserade hade samlats - men av ansvariga politiker i kommunstyrelse, fullmäktige och partigrupper syntes inte ett spår - förutom vänsterpartiets Christer Jonson.
*
I den direktsända debatten från ABF-huset i Stockholm deltog utredningens ordförande Eva Swartz, samt socialdemokraterns och moderaternas ansvariga i kulturfrågor, Margareta Israelsson och Mats Johansson.
Debatten handlade i mångt och mycket om svallvågorna efter kulturutredningen, vem är det som egentligen vill ha den? Knappast kulturarbetarna själva, knappast kulturlivet och det finns inga sådana krav från kulturkonsumenterna.
Utredningen är inte parlamentarisk utan tillsatt av regeringen för att uppnå ett samspel med regionerna som ska bära merparten av det framtida ansvaret för kulturfrågorna. Att kulturen är underfinansierad behövs det ingen utredning för att klargöra, mot detta finns bara ett botemedel - att öka anslagen - vilket framkom i den efterföljande lokala debatten.
Därför saknades verkligen de gotländska politikerna i måndags kväll för att svara på frågan hur framtidens kulturpolitik ser ut? Hur ska de klara kompetensfrågorna när Gotland 2011 blir egen region?
*
Debatten blev stundtals både frän och provokativ när Owe Ronström släppte ordet fritt i bänkraderna. Här fanns ett uppdämt behov att ta bladet från munnen för att locka politikerna att komma och lyssna till väljarna.
Lennart Lindgren som ofta deltar i den kulturpolitiska debatten skapade ett av diskussionsämnena, ett "kulturråd" som politikerna kan lyssna av. Men problemet kanske är djupare än så, politikernas okunskap om de här frågorna, eller som Mats Johansson påpekade under den inledande debatten: "den kulturpolitiska debatten kan inte föras mellan politiska partier innan politikerna tagit debatten i det egna partiet".
Därför är det dags att ta tag i politikerna, nu när de snart ska axla regionstatusen, eller kanske rent utav ordna kulturutbildning för politiker. Det finns en uppenbar risk att det blir de stora starka regionerna som blir vinnarna i den framtida kulturpolitiken.
Den efterföljande debatten visade tyvärr att det också finns en rädsla att ta debatten. Kulturproducenter är beroende av politikernas välvilja.
*
Det snackades mycket om klokhet, förnuft och civilkurage, om dialog och att lyssna, att förlänga remisstiden innan den framtida kulturpolitiken spikas i riksdagen.
Lars Danielson, chef på kultur- och fritidsnämnden, hoppas på de goda krafterna och att politikerna får stöd för den två år långa och spännande resan som det innebär för region Gotland att nå nya höjder.
Andra menade att det tar en generation att skapa kulturpolitisk kompetens bland öns politiker, att kultur måste få kosta pengar till gagn för hela samhället, att det behövs ytterligare resurser - nu!
Det blev en spännande debatt där det fanns argument både för och emot att kulturpolitiken blir en av de kommande valfrågorna.
Så jobbar vi med nyheter