Vid Uggarde rojr röjs bronsålderns gåtor
Högskolan på Gotland har haft en sommarkurs i arkeologi vid Uggarde rojr i Rone. 15 studenter har grävt invid röset under ledning av professor Helene Martinsson-Wallin för att få fram nya rön om området som rituell plats.
Spännande. I förgrunden syns den runda grop där arkeologistudenterna har undersökt en stensättning. Nu återstår bara den smala stensträngen i mitten - kan det dölja sig en kruka med ben i mitten?foto: ulf glimfalk
Foto: Ulf Glimfalk
Aldrig tidigare har det gjorts arkeologiska utgrävningar vid det här röset och detta gör det extra spännande att ta del av vad studenterna har hittat här i sommar.
Helene Martinsson-Wallin berättar att själva rösena med största sannolikhet är gravar. Få rösen har grävts ut på Gotland och de som har undersökts har visat sig innehålla gravar både från äldre (3 700-3 100 år sedan) och yngre (3 100-2 500 år sedan) bronsålder. Man tror platserna använts för begravningar och ritualer under lång tid.
I dagarna har studenterna nått slutet på utgrävningen och kommit ner till släta berghällen på de platser de grävt. De fynd som gjorts under torven i det grunda jordlagret är brända och obrända djurben - några enstaka ben från hund och flera ben från ko och får. Kanske från urfåret på Gotland?
Flera av studenterna läser osteologi och får ta hand om benen för att få veta mera genom bland annat DNA-test.
Vidare har man funnit en hel del avslag av flinta och kvarts. Man har också funnit stenskoning med avtryck av stolphål i några av provgroparna. På vissa avgränsade områden är jorden mörk vilket visar att människor har utövat aktiviteter här. Det kan ha handlat om offerplatser.
En av stensättningarna visade sig vara en skärvstenshög, det vill säga stenar som har spruckit efter påverkan av eld. Man har även funnit stenar med skålgropar - små uthuggna gropar vilket anses som den vanligast förekommande hällristningstypen knuten till rituella aktiviteter under bronsåldern.
Enligt Helene Martinsson-Wallin vet man väldigt lite om det äldsta bronsålderssamhället på Gotland. Varför man började begrava sina avlidna i stora rösen och var boplatserna fanns vid denna tid. Att förstå det rituella, med så få arkeologiska undersökningar gjorda, är mycket svårt.
I dag ligger markytan vid Uggarde rojr åtta meter över havsytan men då rösena byggdes fanns strandlinjen mycket närmare. De pampiga rösena som låg på strandvallen utgjorde säkert landmärken för seglande.
Helene Martinsson-Wallin berättar att hon gärna skulle vilja ha forskningsmedel för att undersöka det stora röset med georadar, för att se om det innehåller något hålrum och ingång. Hon hoppas också att forskningsprojektet, om äldsta bronsåldern, kommer att kunna fortsätta.
Så jobbar vi med nyheter