Vietnamkriget i ny belysning
USA:s krig i Vietnam slutade med förlust 1975. Då hade det tänt - och delat - en hel världsopinion. Först nu kommer ett försök till historieskrivning på svenska.Militärhistorikern Marco Smedbergs bok heter "Vietnamkrigen 1880-1980".
Foto:
Smedberg dömer ut det franska väldet: "Det franska kolonialväldet kännetecknades av en ond cirkel av uppror och hårda repressalier". Vid fredskongressen i Versailles 1919 föreslog mandarinsonen och vänsteragitatorn Ho Chi Minh ökat självstyre för Vietnam. Förnuftigt. Alltså ville ingen lyssna. Ho gick över till kommunisterna. Snart hade han 100 000 förbannade vietnamesiska bönder bakom sig.
Under andra världskriget ockuperades Vietnam av japanerna. Fransmännen samarbetade. Japanernas välde var som vanligt synnerligen brutalt, bland annat framkallade de medvetet en fruktansvärd hungerkatastrof. 1941 grundade Ho Vietminh det vill säga Förbundet för oberoende åt Vietnam. USA sympatiserade med Vietminh och tränade dess gerillarörelse.
Genast efter kriget erövrade Frankrike södra Vietnam en gång till. I norr - i Hanoi - utropade Ho Demokratiska republiken Vietnam. För att hålla kvar USA:s stöd upplöste han kommunistpartiet men förgäves. Inget land erkände den nya staten! Vietnam var och förblev i alla avgörande situationer ensamt.
*
Efter åtta års krig, 1946-1954, krossade Vietminh fransmännen - en sensation. Inringningsslaget vid Dien Bien Phu blev Frankrikes Stalingrad. Landet släppte - äntligen - sin koloni. Vietnam delades preliminärt i Nord och Syd. USA försökte nu bygga upp det korrupta Sydvietnam till ett bålverk mot det kommunistiska Nordvietnam och mot kommunismen över huvud taget.
1965 slog president Johnson till. USA:s armé måste in! Snart var över en halv miljon man där. Uppgiften var att i Sydvietnam mala ner de nordvietnamesiska styrkorna och befrielserörelsen FNL med överlägsen eldkraft och totalt luftherravälde. "Body count" kallades det.
USA drog igång den ena bomboffensiven efter den andra mot mål i Nordvietnam. Ändå mer bomber, splitterbomber, napalm och växtgift vräktes över Sydvietnam, Laos och Kambodja. De små fattiga bondeländerna fick ta emot mer än dubbelt mot Tyskland under andra världskriget!
Nordvietnamesernas förluster var enorma. Endast en stenhård disciplin och en hög moral förklarar deras obrutna anfallsförmåga. 1,1 miljon stupade och 300 000 saknade för Nordvietnam och FNL jämfört med 58 000 stupade amerikaner. Två miljoner döda civila i hela Vietnam. Hur kunde de besegra amerikanerna?
*
Smedbergs svar är att det gjorde de aldrig - militärt. USA:s militära förlust är en myt. Amerikanerna slog tillbaka varje offensiv. FNL krossades till slut. Hanoi bombades nästan till underkastelse. Vietnamesernas ofattbart sega kamp för sitt land var en nödvändig men inte tillräcklig orsak till att den amerikanska krigsmakten lämnade Sydvietnam åt sitt öde 1973. Saigon föll två år senare och Vietnam har varit enat sen dess.
Vietnamkriget avgjordes till stor del i media och då var journalisterna inte på amerikanernas sida. Bilderna från Vietnam tände en världsomspännande ungdomsrevolt mot kriget inte minst i Sverige. Men avgörande blev de amerikanska väljarnas motstånd. Alltför många soldater kom tillbaka i blykista. Till vad nytta, frågade man sig. Förlusten i opinionskriget tvingade amerikanerna att lämna Vietnam med svansen mellan benen.
Bägge sidor använde tortyr. Amerikanernas övergrepp mot civilbefolkningen dokumenterades. Smedberg drar fram det mindre välkända: att också nordvietnameserna mördade i stor skala.
Vietnamkriget är fortfarande aktuellt. De amerikanska militärerna säger sig vilja undvika "misstagen" de gjorde i Vietnam när de nu planerar för kommande segrar i Afghanistan. Självklart är kampen på slagfältet mycket viktig. Smedbergs välskrivna bok klargör den på ett uttömmande sätt. Men kampen om själarna är minst lika viktig. Något amerikanerna inte förstått vare sig i Vietnam eller Irak. Vill vi verkligen förstå varför Nordvietnam vann den striden får vi leta någon annanstans.
Så jobbar vi med nyheter