Vikingen i Kabul?

Detta fortsatte under järnåldern och ökades under vikingatiden när handelsplatsen Novgorod på 700-talet fick sin storhetstid. Finska viken blev inkörsporten till de två verkligt stora handelsplatserna Miklagård (Istanbul) och Bulgar som öppnade vägen till Sidenvägen och det Bysantinska riket, där gotlänningarna mötte handelsmän, men också kulturen och konsten.
I kväll öppnar Fornsalen årets vikingautställning på Fornsalen, "Möte i Kabul - vikingen i världen" och den kan ses som en fortsättning på fjolårets "Vikingarnas världar" om än i det mindre formatet. Utställningen som producerats av Gun Westholm och Malin Lindquist visas till mitten av september då Fornsalen stänger för ombyggnad.
Utställningen ställer gotlänningarnas betydelse för nordbornas kontakter med Orienten i centrum, också med stöd av det rika fyndmaterial som plockats upp ur den gotländska marken. Närmare 70 000 föremål av orientaliskt ursprung har hittats, mynt, keramik, ädla stenar, samt orientaliska beslag och silverband som de förmögna gotlänningarna prydde sina dräkter med. Av de dryga 500 bysantinska mynt som hittats i Sverige är över 80 procent funna på Gotland.

*
Att Bulgar, liksom Miklagård, blev en viktig och central handelsplats för nordborna när sjöröveriet på Medelhavet stoppade all handel den vägen finns det också belägg för. Ibn Fadlan som utsändes av det islamska riket för att missionera i det nuvarande Ryssland beskriver dessa blonda och rödlätta män i sin reseberättelse. I Bulgar odlade nordborna sina kontakter med Samarkand och Tasjkent och hela orienten låg öppen.
Att många av dessa var gotlänningar visar alla gravfynden.
Både Gun Westholm och Malin Lindquist ser gärna att de två "väringar" som beskyddar den bysantinske kejsaren Teofilos någon gång på 830-talet är just gotlänningar. Bilden som är en illustration ur en krönika från 1 000-talet visar just en blond och en rödlätt soldat och det finns belägg för att många nordbor var eftertraktade i de olika kejsarnas garden och arméer.
Bilden finns med i den faktaspäckade monter som är en del av utställningen. För övrigt finns här ett mycket illustrativt och pedagogiskt bildspel, som förklarar den gotländske vikingens handelsvägar österut.

*
På utställningen visas också en serie spännen och dräktutsmyckningar som docent Ingmar Jansson vid mitten av 1970-talet inhandlade på en basar i Kabul. Han slogs av likheten med alla de fynd som gjorts på bland annat Gotland. Han menar att dessa spännen från Iran och Afghanistan påtagligt bevisar denna alternativa rutt till Sidenvägen.
Ingemar Jansson, docent i arkeologi vid Stockholms universitet, finns för övrigt med och talar vid eftermiddagens vernissage.
Fornsalen har dessutom initierat ett arkeologiskt symposium mellan Gotland och flertalet länder som den här utställningen berör, det gamla Persien, Iran, Irak, Oman, Saudiarbien, Usbekistan, Kaukasus, Turkiet, men också Ryssland för att diskutera vad arkeologerna där hittar av fynd som kan kopplas till Norden och Gotland.
- Tyvärr blev det ekonomiskt ogenomförbart redan nästa år, men vi har etablerat kontakterna, säger Gun Westholm.

Vikingen i Kabul?

Ända sedan slutet av bronsåldern har gutarna idkat någon form av kontakter - kulturellt utbyte och handel - med områdena öster om Östersjön.