Visade okända medeltida dokument från ryska arkiv
Okända medeltida dokument i ryska arkiv har presenterats vid ett besök i Landsarkivet av den ryske medeltidshistorikern Vladimir Rybakov. Den 22 juli höll han ett offentligt föredrag om sina upptäckter.
Svanidze har under flera decennier skolat ryska studenter i svenska språket och historien. En annan av hennes elever är Grigori Alexandrenkov, som besökte Landsarkivet i Visby på 1990-talet. Han publicerade 1999 i Moskva en översättning av Gutalagen till ryska.
Även Vladimir Rybakov medverkade i samma bok 1999 med översättningar ett par svenska källor. Han planerar nu att översätta ytterligare viktiga källskrifter om tidig svensk historia till ryska. Rybakov har en översättning klar av Gesta Hamburgiensis, om Hamburgstiftets missionsverksamhet i Sverige under vikingatiden och början av medeltiden. Vidare har Rybakov översatt berättelsen om Ansgars levnad, Vita Ansgarii. Båda översättningarna kommer att publiceras i Moskva.
Vad är det då för okända dokument som Rybakov påträffat? Han har i likhet med flera andra ryska forskare givit sig i kast med en mycket stor samling, som ägs av ryska staten, nämligen den ryska samlaren Schukins (f. 1853, d. 1912) efterlämnade material.
Denne testamenterade fastigheter föremål och arkivhandlingar till ryska staten. Det arkivbestånd som idag benämns Schukinska samlingen är mycket omfattande. Det förvaras i Moskva, och Rybakov berättar att det är ganska svåråtkomligt för forskare. Han har själv fått tillbringa mycket tid med att få tillgång till arkivhandlingarna. Arkivrutinerna är både byråkratiska och godtyckliga.
Väntetiderna är långa. Ibland får man ta kopior, ibland inte. På sitt föredrag i Landsarkivet kunde Rybakov dock stolt visa upp fotokopior på flera av de dokument han talade om.
Märklig samling
Schukinska samlingen är ganska märklig. Det framgår att den mycket förmögne Schukin hade uppköpare runt om i Europa, som köpte in både föremål och arkivhandlingar. Svenskt material i samlingen finns såvitt känt i tre avdelningar: Fond 213, 407 och 418. I Fond 213 finns 1600-talsbrev från Johan Banér och två från Gustaf II Adolf.
I Fond 418 finns brev från drottning Christina, ett femtiotal brev från Gustaf och Bengt Oxenstierna rörande Baltikum, några 1700-talsavskrifter av brev från Axel Oxenstierna, ett fyrtiotal autografer från 1600-talet (Lewenhaupt, Tott m.fl.), samt ett manuskript rörande Norge. I Fond 407 finns ett trettiotal brev från medeltiden och början av nya tiden på papper och pergament, ett hundratal brev från 1600- och 1700-talen, bland andra 1600-talsbrev från svenska forskare.
Rybakov har sammanfattat sina forskningar om Schukinska samlingen i en artikel 2004 i Sradnie veka nr 65. I artikeln koncentrerar han sig på det medeltida svenska materialet.
Det finns i Fond 407 dokument nr 102-110. Av dessa har Rybakov lyckats tolka dokument nr 102, 105, 106, 109 och 110. Dessa dokument återges i hans artikel med latinska bokstäver; för övrigt är artikeln skriven på ryska. Vid frågestunden efter sitt föredrag lovade dock Rybakov att försöka göra en svensk översättning av artikeln.
Det är fem pergamentsbrev från senmedeltiden och 1500-talet som Rybakov tolkat. Det visar sig att alla är från Östergötland och flera från Skärkinds socken och härad. Det äldsta är ett morgonåvobrev daterat 1393 i Helgonäs. I brevet skänker Laurens Eskilsson jordegendomar till sin hustru Christina vid deras bröllop.
I Sverige är det Svenskt Diplomatarium i Riksarkivet som håller reda på svenska medeltidsbrev. Hos Diplomatariet har Rybakovs upptäckter rönt stort intresse och de har fått kopior och översättningar av det han hittat. Någon systematisk registrering av varje särskilt brev efter medeltiden görs inte i Sverige, men hos Riksarkivet noterar man uppgifter om svenska samlingar i utlandet.
Då Rybakov besökte Visby träffade han bland andra Daniel Höffker, doktorand vid Kiels Universitet och anställd som arkivhandläggare vid Landsarkivet under sommaren. Genom Höffker kommer Rybakov att få kontakt med Oxenstierna-projektet vid Riksarkivet. Där sysslar man med publicering, framför allt av Axel Oxenstiernas brev.
Träffade forskarkolleger
Vladimir Rybakov fick i Landsarkivet också träffa andra Gotlandsforskare. Intresserad av ryskt material är exempelvis Erland Lagerlöf, som är expert på östligt inflytande i de medeltida Gotlandskyrkorna. Evert Melefors, utgivare av medeltida källor, kunde konstatera att de av Rybakov påträffade dokumenten är väldigt typiska för svensk medeltid. Vart och ett av dokumenten ger ny unik kunskap. De har inte tidigare varit kända i Sverige.
För historieintresserade och arkivintresserade svenskar är det ett lyft att få höra talas om sådana här arkivupptäckter i utlandet. För oss på Gotland inställer sig förstås frågan: kan här finnas något nytt om Gotland? Än så länge vet vi inte, för Schukinska samlingen är mycket stor och svåröverskådlig.
Det har varit känt sedan länge att många silverskatter och andra arkeologiska fynd på olika och okända vägar fann sin väg från Gotland till British Museum under 1800-talet. Tänk om det har funnits liknande vägar från Gotland till Moskva och samlaren Schukin! Låt oss hoppas att Vladimir Rybakov och hans forskarkollegor skall fortsätta sina genomgångar!
Så jobbar vi med nyheter