Wagners mastodontverk "Ringen" har en särskild förmåga att väcka både stor och hängiven entusiasm eller avsky.
Den komplexa historien med sina många märliga karaktärer lockar ständigt till nya analyser och tolkningar.
Verket kommer ibland i bakgrunden då Wagners uttalade antisemitiska utsagor skymmer både den dramaturgiska och musikaliska kvalitén i verket.
Klart är att Ringen med dess centrala tema om makt och kärlek alltjämt förmår att fascinera en publik också i dag.
Drygt fem timmar
Kvällens publik får se hela föreställningen som med sina två pauser kommer att ha en utsändningstid av hela fem och en halv timme. Och det är Metropolitanoperans uppmärksammade iscensättning signerad Robert Lepage som visas.
I vanlig ordning är det den yppersta operaeliten som tas i anspråk när The Met presenterar sin åttonde produktion av "Ringen". För den scenografiska gestaltningen har en annan kanadensare ansvarat, Carl Fillion.
Det tekniskt mycket avancerade, och även för The Met mycket kostsamma, scenbygget har fått ett blandat mottagande.
Jay Hunter Morris
I den krävande titelrollen och klassiska hjälterollen som Siegfried framträder den amerikanske sångaren Jay Hunter Morris. I rollen som Brünnhilde framträder en annan Met-veteran, sopranen Deborah Voigt.
Rollen som Vandraren (Wotan) sjungs av den walesiske basbarytonen Bryn Terfel som har fått många lovord för sin rolltolkning. Som Alberich får vi lyssna till den amerikanske sångaren Eric Owens vars mjuka och fylliga basbaryton vunnit många beundrare i operavärlden.
Mime sjungs av den tyske tenoren Gerhard Siegel och rollen som jordgudinnan Erda sjungs av den irländska mezzosopranen Patricia Bardon.
Det är Metropolitans förste dirigent Fabio Luisi som står på dirigentpulten.