Woodstock à la Gotland

Tänk att en hård, rockig konsert faktiskt kan vara något vackert! Och man måste inte ens gilla musiken sådär alldeles över sig för att ändå uppskatta ett besök på gutarnas Woodstock, Vadstuck!
Nu ska det sägas först som sist: Jag var inte där till the bitter end. Jag kom när årets upplaga av Vadstuck just höll på att födas.
När gängen ännu satt vid sina bilar och tält utanför området och läskade sig.
När volymen från scenen inte var högre än att man kunde tänka, när det fortfarande satt föräldrar med små, små barn och lyssnade, åt glass och popcorn och hade det mys-pysigt.
Allt medan solen sänkte sig och ljuset strilade sådär läckert genom lövverket.
Det hade kunnat vara en perfekt plats och tidpunkt för en helt vanlig familjeutflykt med filt, kaffe, bullar och saft.
Men vad är det för fel på öl, cider och sol?
Bärs, cig och söl..?
- Tjenna fö’ fan är du hä’r i år igen?

Och hela Ekbacken vibrerar i den osannolikt fina kvällen, som gjord för picnic med just ett flak öl, lite tilltugg, god musik och inte minst goda vänner som är där för att återuppleva just det där som en rockkonsert innebär.
Men bara om man själv vill och är en del av den. Det är då det händer som Gotlands kommun försöker ha första tjing på. Det blir magiskt!

Under en av de stora ekarna hittade vi två tjejer som nog såg ut att ha genomlevt ett antal Vadstuckfestivaler. Men så icke.
— Nej, det är första gången vi är här, svarade Kija Barudi, Visby och Olivia Albers från Barlingbo.
Men de hade en annan anledning att åka dit just i år. Kija fick uppdraget att skapa årets affisch. Klart man måste till Vadstuck då.
Musiken då?
- Vi har kommit mest för att lyssna på Never Mind, säger Olivia. Dom spelade första gången på Fenix i höstas och har utvecklats fantastiskt bra sedan dess. Dom har verkligen släppt loss.
Just deras musik gillas också av Kija:
- Punkrocken är mycket gladare än den riktiga hårdrocken.
Solen dalar och en och annan pilsner sänks genom fukttörstande strupar. Det säljs förstås cider, vin och öl på området. Men ajabaja den som försöker ta med sig den köpta drycken utanför barområdet. För där står ordningsvakterna.
Kenneth är en av dem:
- Det brukar funka bra, sällan några bråk här. Jag har vaktat här ett antal gånger. Ungdomarna sköter sig, var hans goda betyg.
Musiken då?
- Nja, jag lyssnar ju hellre på något annat...
Och innan kvällen var till ända och ljud och ljus släckts ned, hade både Kenneth och alla de andra fått sig till livs en blandad musikupplevelse med Never Mind, Sideburn, Mistake, Bonafide, Royal Republic och bandet som hyllar AC/DC: Hazy/Dizzy.