ArbetSam är namnet på riksföreningen som organiserar museer med inriktning på arbetsliv. Och arbetsamt är nog bara förnamnet på hur det är för en liten ideell förening att bevara stora industrihistoriska byggnader och anläggningar. Agneta Werkelin, för många gotlänningar känd för sitt tidigare arbete med Yllet, med butiker i Visby och på fastlandet, är sedan ett par år tillbaka ordförande för en sådan sammanslutning: intresseföreningen Bläse kalkbruk. Hon berättar om en ständig jakt på pengar för att klara alla behov:
– Vi har de senaste åren arbetat hårt för att göra platsen mer tillgänglig. Men en grund är lagd, nu finns den elektricitet som behövs, det finns vatten, det finns toaletter och det finns personalutrymmen i en nybyggd servicebyggnad, säger hon.
För nybyggnationen fick föreningen offentligt stöd med två miljoner kronor. Föreningen har också investerat i solceller på kalkladans tak.
Bruket drevs ända fram till 1954 och en gång i tiden arbetade så mycket som 140 personer här med kalkframställning och uttransport från brukets hamn. Idag hyser en av kalkugnarna ett museum, i kalkladan bjuds det på mat och musik, på industrispåret fraktas semesterfirare till bad i det gamla kalkbrottet och i hamnen ligger fritidsbåtar förtöjda.
Platsen, vid norra Gotlands stenkust, är betagande vacker och kan ju vara skäl nog för ett besök – och mycket riktigt är det gott om parkerade husbilar på anläggningens ställplats, en bra inkomstkälla för föreningen. Varför man annars ska åka hit?
– För att få se en historisk plats så välbevarad och i bästa fall få en uppfattning om hur det gick till och hur det var att framställa kalk. Det här industriminnet skulle jag säga är unikt för Norden, svarar Agneta Werkelin.
1983 skänkte Euroc bruket till Stiftelsen Bläse kalkbruk - industriminne, som sedan dess har lagfarten på fastigheten. Den instiftades av Gotlands fornvänner genom Gotlands museum, Gotlands hembygdsförening, Gotlands arbetarekommun (idag liktydigt med Socialdemokraternas partidistrikt), samt Svenska fabriksarbetareförbundet på Gotland (numera IF Metall).
Intresseföreningen, där alla med intresse för platsens historia är välkomna som medlemmar, svarar för driften, med Per-Arne "Pliggen" Havdelin som verksamhetsansvarig. Sommartid arbetar ytterligare ett par personer i museets reception och med att köra museitåget på industrispåret mellan bruket och brottet. Restaurangen i den gamla kalkladan, där det också brukar ges konserter, arrenderas ut.
Gästhamnen är upprustad, på tur står att restaurera vågbrytaren.
Agneta Werkelin och den övriga styrelsens jakt på medel handlar till övervägande delen om underhåll, restaurering och investeringar. På dagen för vårt besök har man haft en sittning med länsstyrelsen, i ett av många försök att hitta stödmöjligheter. Som Agneta Werkelin kommenterar saken:
– Ibland går det, ibland går det inte.
Ett av flera exempel som hon framhåller på vilket betydelse industriminnet tillmäts, inte bara av de aktiva i föreningen, är att Bläse kalkbruk är en av 56 platser på Gotland som länsstyrelsen pekat ut som särskilt skyddsvärda enligt Haagkonventionen, i händelse av väpnad konflikt.
Nästa steg hoppas Agneta Werkelin blir en rejäl satsning på förnyelse av utställningen i museet. Men först ska pengar till en förstudie fram.