Haimdagar synar pandemin Asiaten 1957

2020 är pandemins år. Men influensaliknande farsoter har det funnits ett flertal av under decennierna efter andra världskriget. I Haimdagat 3-4 görs en jämförelsen mellan Covid -19 och Asiaten årgång 1957.

Färska Haimdagar.

Färska Haimdagar.

Foto: Henrik Radhe

Kulturhistoria2020-09-09 14:40

Det är redaktören själv, Anders R Johansson, som svarar för den intressanta pandemitexten. Han gör bland annat jämförelser av dödstal och konstaterar att även Asiaten angrep lungorna. Men noterar också en markant skillnad mot coronan. Det skrevs ytterst lite om Asiaten när den härjade. Men medielandskapet i dag är ju också ett helt annat. 

Men Haimdagar innehåller förstås som sig bör en rikhaltig blandning material från skilda århundraden, även om det är mycket 1900-tal i detta nummer, med olika författare. 

Nazistnumret fortsätter att följas upp. Nu med bland annat en genomgång av böcker och broschyrer samt några nyfunna affischer med gotländsk anknytning från 1930-talet. 

Tryggve Siltberg skriver om "Biskop Karls martyrdöd 1220 och Gutalagens tillkomst". Han får också sin tunga volym "Landet Gotland, dess nedgång och fall I" uppmärksammad av Dick Wase med inriktning på Visbyrådet, uppgifter som kompletteras. 

I "När - och varför - byggdes Vårfrukyrkan i Visby?" diskutera Dick Wase bland annat S:ta Marias, som den döptes om till på 1800-talet, roll - eller ickeroll - som tyskarnas kyrka.  

Avslutningsvis ingår ytterligare ett rejält sjok från Richard Magnes dagbok som jordbrukare vid Mangsarve 1921. En publicering som avbryts när året nått fram till den 18 augusti. Detta på grund av utrymmesbrist. Men fortsättning utlovas i nästa nummer. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!