I går var ingen vanlig Gotlandsmåndag för vare sig unga ensamkommande flyktingar från Afghanistan eller medarbetare i regionens olika enheter.
– Allt var intressant och nyttigt att få veta, om kulturskillnader mellan Sverige och Afghanistan. Hur utvecklar man sig? Vad är framtiden? Hur är det att leva här? Allt är en utmaning, sade Mohammad Omar Subhani från Afghanistan.
För 60 ensamkommande unga pojkar från Afghanistan höll Liza Noor en föreläsning med utrymme för både frågor och svar på dari.
Den pågick samtidigt med en föreläsning med Kjell Kampe på svenska för svenskar om Afghanistan och flykt.
– Allt var bra att få veta och vad som är anledningen till att vi flyr. Då vet man mer hur man ska bete sig mot varandra, hur det är att leva här och att leva där, både för er och för oss, för att det inte ska bli kulturkrockar, säger Mohammad Omar Subhani
”Vad flyr jag från och vad kommer jag till” var temat för den kostnadsfria dagen med föreläsningar och mingel.
– Information behövs, sade Stefan Blomerus placeringsansvarig vid Huvudgården AB, som driver HVB-hem på ön och huvudansvarig för dagen.
Från Uppsala kom föreläsarna Kjell Kampe, med år av erfarenhet som lärare i svenska för invandrare, samt Liza Noor, född i Afghanistan och nu språklärare i dari och handläggare för internationell verksamhet vid Försvarets tolkskola.
Tillsammans erbjöd de ett program med både information om språk, folkgrupper, samhälle och struktur i Afghanistan, och den svenska modellen och det svenska samhället.
– Det handlar om både likheter och olikheter när det gäller exempelvis värderingar, kultur, lagar, regler och mötet med det svenska samhället sett ur ett afghanskt perspektiv, förklarade Liza.
Hon kom som 18-åring från Kabul till Sverige. Det var 1996 och först verkade allt väldigt främmande.
– Efter några få år visade det sig att likheterna var många fler än olikheterna. Avgörande är hur vi möts med respekt för varandra, sade hon.
Med Wisby Strand fylld av berörd personal i regionen höll Kjell Kampe en interaktiv föreställning om att tvingas fly och byta land, språk och kultur.
Med byte av perspektiv fick han åhörarna att leva sig in i flyktinginvandrarens situation, om anpassning, kompromisser och att hävda vår rätt.
– Det kan handla om kulturkrockar, som förhållandet mellan män och kvinnor, barnuppfostran, skolans pedagogik, chefens roll och min i arbetslivet, eller religionens roll i samhället, förklarade han.