En fast ensemble står överst på länsteaterchef Thomas Sundströms önskelista.
Helagotland.se har gjort en sammanställning av vad partierna skriver om kultur i sina lokala valmanifest och låtit tre personer verksamma inom olika delar av öns kulturliv, tycka till.
Partierna berör i olika grad kulturpolitiken i sina lokala valmanifest – från svepande ordalag om kulturarv till mer specifika förslag.
– Många partier nöjer sig med ganska breda penseldrag, de är väldigt generella med förslag som få kan vara emot. Egentligen skulle man vilja veta vad partierna inte vill ha, vad vill de inte satsa på? De kulturpolitiska förslagen är så allmänna att jag inte förstår vad en förvaltning ska göra med dem, säger Thomas Sundström, chef för Länsteatern på Gotland, efter att ha läst Helagotland.se:s sammanställning.
– Upprörd kan jag inte säga att jag blir, det är så generellt. Såna formuleringar tenderar att över tid bli just bara ord.
Han tycker också att kulturfrågorna i för stor utsträckning blandas ihop med fritids- och idrottsfrågor.
– Det finns en massa skillnader mellan idrott och kultur och även mellan olika kulturformer, även om jag kan förstå att man hanterar det i samma budget. Politikerna har många frågor på sitt bord så jag kan förstå att kulturfrågorna inte är "top of mind".
Thomas Sundström tycker att det är viktigt att skilja på kulturen som upplevelse, mottagarna och på utövarna.
– Kultur är ju också ett yrke, det är en skillnad på amatörkultur och professionella. Tycker man att det går lika bra att ha en amatörorkester som en professionell orkester? Utan att lägga någon värdering i det. Vill man ha fler replokaler för unga band eller en professionell orkester? undrar Thomas Sundström.
Den största delen av den lokala kulturbudget går i dagläget till de tre länsinstitutionerna – Länsteatern, Gotlandsmusiken och Gotlands museum.
– Från min horisont som länsteaterchef skulle jag vilja ha mer diskussioner kring kulturinstitutionernas uppdrag och betydelse. När länsteatern till tre fjärdedelar finansieras av allmänna medel så borde ju det ändå vara ganska intressant, säger Thomas Sundström.
För egen del skulle han vilja se att länsteatern fick en fast ensemble.
– En fast ensemble på fyra-fem personer hade haft en enorm betydelse för teatern på Gotland, säger Thomas Sundström.
Det skulle också vara det bästa för publiken, menar han som tycker att det är där fokus ska ligga.
– Många pratar om utövarna, men publiken då? Varför har vi en länsteater? Ja, inte är det för vår personals skull, det är för publiken och det är där fokus ska ligga. Syftet med kulturen är ju inte att kulturskapare ska få jobb.
I dagsläget har länsteatern en fast anställd skådespelare, resten är tillfälliga anställningar. "Amira och demonerna", hade premiär hösten 2021.
Vid årsskiftet 2016/2017 lades öns kultur- och fritidsnämnden med tillhörande förvaltning ner, efter ett beslut i regionfullmäktige. Frågorna ligger sedan dess under regionstyrelseförvaltningen och hanteras politiskt i kultur- och fritidsberedningen som ligger under regionstyrelsen. Inför valet föreslår nu flera partier att den organisationen ska ses över. Thomas Sundström är varken för eller emot att nämnden och förvaltningen återuppstår.
– En egen nämnd eller förvaltning i sig betyder ju inte att det blir bättre. Vad är det som inte fungerar nu och vad är det man tror ska bli bättre. Så vi inte om tre år ska ta bort den igen.
Som länsteaterchef har Thomas Sundström en hel del kontakt med öns politiker om kulturfrågor.
– Vi har hela tiden kontakt med politiker och den kontakten har fungerat bra. Ofta är det ju så att en kulturpolitiker som är socialdemokrat och en kulturpolitiker som är moderat har mer gemensamt än två socialdemokrater eller moderater som inte är kulturpolitiker.
Linn Klintberg är själv lärare och förälder och brinner för kultur för barn och unga.
Linn Klintberg, vice ordförande i Kulturföreningen Roxys styrelse, har ett annat perspektiv, då hennes arbete med kulturen är ideellt.
– Det första som gick upp för mig är att de allra flesta partierna är för ett scenkonsthus och att flera skriver specifikt om Solberga, något som vi i Roxy jobbar för. Det är överraskande att det finns ett stöd för det, det är något som saknas på Gotland, rimliga scener för kultur.
– Vi behöver en scen som uppfyller alla behov. Det finns många fantastiska lokaler, kyrkor och restauranger, men vi behöver en lättillgänglig scen i Visby som är anpassad för musik och andra sorters kultur – det är det viktigaste just nu.
Dålig akustik och höga lokalhyror är andra problem.
– Roxy som jobbar med fria kulturskapare, vi behöver betala för teknik och ge artisterna rimliga gager, då står det ofta och faller på lokalhyran, säger Linn Klintberg.
Hon har fokuserat på det hon tycker är bra i partiernas valmanifest.
– Många har stort fokus på unga, något som jag själv brinner för. Vänsterpartiet har en riktning som jag tycker är rätt väg om man ska komma någon vart och utveckla kulturen så behöver man börja med barn och unga, säger Linn Klintberg, som själv är både förälder och lärare.
Hon tycker att det är viktigt att få fler barn och unga att uppleva kultur.
– Det jag märker när jag är med mina barn på olika kulturevenemang är att vi är ett fåtal familjer som går. Att göra riktad kultur till barn och sikta in sig på utsatta områden tror jag är bra, säger Linn Klintberg som även gillar Miljöpartiets och Vänsterpartiets förslag om att utöka kulturgarantin till att även omfatta förskolan.
Däremot saknar hon fråga om jämställdhet inom kulturen.
– Det handlar ju om att långsiktigt arbeta för att skapa en jämställd scen, och då pratar jag främst män/kvinnor. Det är svårt som arrangör att lyckas få till ett jämställt scenutbud. Man behöver satsa på tjejer på olika sätt, dels visa unga tjejer att det finns kvinnliga musiker, men även ha workshops och utbilda tjejer.
Helena Andreeff Laurin, konstnär och ordförande i KRO Gotland.
Helena Andreeff Laurin, konstnär och ordförande i Konstnärernas riksorganisation, KRO, Gotland, har länge varit en del av det gotländska kulturlivet och kulturdebatten. Hon är glad över den stora politiska enighet som tycks råda om att återinföra eller åtminstone se över kultur- och fritidsnämnden.
– Ja, det kanske gör att vi får mer respekt och att man hörsammar de här frågorna. Man kan gå förbi tjänstemännen, men inte en nämnd. Det kanske är bra att frågorna ligger under regionsstyrelsen, men som det är i dag är det ingen som riktigt orkat ta tag i dem, säger Helena Andreeff Laurin, som menar att finansieringen är en central fråga för kulturen.
– Kulturen, precis som skolan och vården, kan inte överleva utan att få rejäla anslag.
Precis som Thomas Sundström tycker hon att det är problematiskt att blanda ihop kulturfrågor med idrotts- och fritidsfrågor.
– I och med det har man kommit att se på kulturen som ett nöje, men det är en del av det vi andas, det vi lever i, säger Helena Andreeff Laurin.
Kulturen är viktig för att synliggöra strukturer, se sammanhang, reflektera och för ett kritiskt tänkande, menar Helena Andreeff Laurin. Hon tycker därför att det är viktigt att kulturämnena får ta plats i skolan, att undervisningen håller hög kvalitet och att kulturämnena återigen blir obligatoriska i gymnasieskolan. Men också att det finns medel för att bussa barn och unga till olika kulturevenemang.
– Det är viktigt att alla barn och unga får en del av den oerhörda skatt som det är.
En annan viktig fråga för Helena Andreeff Laurin är konstmuseet.
– Det viktiga är att konstmuseet kommer igång, som en puls och ett hjärta i konsten. Läget, mitt i stan, vill vi gärna behålla. Ett länsmuseum behöver egentligen inte vara större men rummen behöver disponeras på ett bättre sätt, säger Helena Andreeff Laurin och betonar vikten av att konstnärernas önskemål finns med redan i planeringsstadiet.
Vad saknar hon då i de lokala valmanifesten?
– Jag skulle föreslå att man upprättar en fond för yrkesverksamma gotländska konstnärer och kulturskapare, där man kan söka pengar för att spontant kunna genomföra sina uttryck, utan överstatlig begränsande ansökningshandlingar, säger Helena Andreeff.