Ny bok
Efter att ha tillbringat några somrar på vandrarhem och i tält på ön började Hans Engren och familjen leta efter ett eget sommarhus. 2007 hittade de ett ”plånboksvänligt” objekt i Levide. Att huset vid Pejnarve låg inom fjärde skifteslaget hade Hans inte en tanke på, men ett visst intresse för laga skiftet fanns i bakhuvudet.
– Min farfar hade gård i Hälsingland, och berättade en del om hur det gick till där, säger Hans Engren.
När tanken väcktes om att skriva om laga skiftet var det naturligt att se hur det gjordes i fjärde skifteslaget i Levide. Att studera laga skiftet är ett utmärkt sätt att lära känna trakten och människorna. Både de som lever där nu och de som var med på 1800-talet. Hans Engren nämner ytterligare en fördel:
– Allt fanns noggrant dokumenterat. Lantmätaren Victor Schyl gjorde en föredömlig förrättning.
Kartor och handlingar fanns dessutom på nära håll, hemma hos Fredrik Smitterberg vid Stenstugu vars mormor farmors far hade fått i uppdrag att för all tid arkivera materialet.
– När Hans kom och frågade hade jag inte haft kartorna framme på 15 år, säger Fredrik när han rullar ut dem inför GA:s fotografering.
Vad var då laga skiftet?
Det syns tydligt på fjärde skifteslagets karta. Före skiftet var ägorna uppdelade i små åkerlappar. En gård kunde ha marker fördelat på 10–15 tegar, varav en del kunde ligga långt hemifrån. Så var det i hela landet, och 1827 beslutades om en stadga för att skapa större skiften. Det skulle effektivisera jordbruket.
Levide delades in i fyra skifteslag. I det fjärde kom arbetet i gång efter att tre hemmansägare 1885 begärt att skifte skulle verkställas. I januari året därpå förordnades Victor Schyl att förrätta skiftet.
Laga skiftet innebar en genomgripande förändring som flyttade på både hus och människor. Hans Engren har intresserat sig för människorna, och beskriver några öden. En del av dem spårar han ända till kyrkogården i Levide, medan andra försvinner helt.
– Det är en gåta var de tog vägen. Kanske flyttade de in till stan, eller så emigrerade de.
När ägorna omfördelades måste även byggnader rivas. Hans Engren räknar med att 36 byggnader revs, bland annat två väderkvarnar, ladugårdar, smedjor, lammhus, tröskverk och snickarbodar.
En del byggdes upp igen. Inom fjärde skifteslaget flyttades tre gårdar. Hans Engren tar med GA på en tur, och vid Bofride hittar vi ett av de hus som fick ny placering.
– Det flyttades en kilometer i samband med skiftet. När vi renoverade i salen såg vi att plankorna var numrerade så att de kunde sättas upp på rätt plats igen, berättar ägaren Krister Bofride.
Naturligtvis genomfördes inte skiftet utan protester. Flera klagoskrifter lämnades. De togs upp vid den avslutande ägodelningsrätten i juli 1889. Under fem dagar fick delägarna i skifteslaget lägga fram sina klagomål. Marker besiktigades. Eftersom delägarna skulle svara för förrättningskostnaderna, främst ersättning till de som tvingas flytta, gjordes noggranna beräkningar.
Är fjärde skifteslaget i Levide representativt för hur ett skifte gick till?
– Det vet jag inte. En idé med boken är att locka flera att undersöka hur skiftena gick till. Materialet är omfattande och finns öppet, säger Hans Engren och berättar att en dröm vore en atlas med skifteskartor.
”Laga skifte på Gotland. Med en utförlig beskrivning av skiftesförrättningen i Levide socken” är utgiven av Gotlandica förlag i 500 exemplar.