”Peter Gotlänning och Kristi brud” heter den bok som Nils Blomkvist, professor emeritus i historia vid Campus Gotland, nu utkommit med. Den drygt fyrahundrasidiga volymen utgör ett resultat av hans mångåriga forskningsarbete omkring Petrus de Dacia och dennes skildring av kärlekshistorien med Kristina Bruso av Stommeln under 1200-talet.
– Mer än tio år har jag hållit på. Redan som student läste jag den svenska översättningen och blev fascinerad men kunde inte hålla på med den då. Men i slutet av min karriär och bosatt på S:t Klemensgatan med utsikt över S:t Nicolai (dominkanermunken Petrus ”hemmakloster”) började jag fundera.
– Här hade Sveriges första större litterära verk till del författats. Det var den ingång jag behövde, en verklig morot, konstaterar Nils Blomkvist.
2007 tog så han och hustrun en cykeltur söder om floden Rhen i Tyskland och tittade på Stommeln, byn två mil utanför Köln där Kristina växte upp.
Men då var Nils Blomkvist ännu fullt arbetande professor på Högskolan. Men han kom i gång och från 2016 har det handlat om heltid. En fördel har det att forska kring Petrus de Dacia. Det finns egentligen bara en källa.
– Det är en mycket vackert präntad medeltida handskrift, ”Boken från Jülich”. I staden ligger ännu i dag Kristinas reliker. Boken överlevde som genom ett under 1944 när staden bombades sönder. Nu ligger boken i stiftsarkivet i Aachen.
– Där har jag varit och bläddrat, det är en handskrift från 1300-talets mitt där man skrivit av Petrus bok. Avskriften gjordes i anledning av att Kristinas reliker togs omhand av en lokal storman. Han ordnade sen så att hon blev ett kultföremål. Det har hon varit hela tiden sedan dess med Petrus glömdes bort fram till 1800-talet, noterar Nils Blomkvist.
För att kunna ta del av boken krävs dock att man är kunnig i latin som var det språk man skrev på. Det är Nils Blomkvist.
Redan i bokens titel kommer Nils Blomkvist med varianter på de bådas namn. Petrus namn har en snårig bakgrund. Nils Blomkvist har utrett denna.
– Petrus de Dacia var som en pseudonym han hade internationellt, det är latin för Peter från Dakien. Dacia var latinets namn på en gammal romersk provins i nuvarande Rumänien. Men när Norden drogs in i den katolska kristenheten tyckte man att det även kunde passa som latinisering av Danmark, det först kristnade och bäst kända landet häruppe.
1228 blev det så beteckning på den provins av dominikanorden som omfattade Nordens tre riken. Petrus de Dacia betyder då således närmast Peter från Norden. Men eftersom han var gotlänning bör namnet vara Peter Gutensis eller, på svenska, Peter Gotlänning, jag kallar honom hellre så, menar Nils Blomkvist.
Kristina av Stommeln är ju lättbegripligt.Men varför kallar du henne Kristi brud, ett namn som ju nyligen varit aktuellt i samband med en person inom Livets Ord?
– Enligt Kristina själv hade hon vid tio års ålder upplevt Kristus. Då hade hon lovat sin kärlek till honom, det var en inte ovanlig företeelse på den tiden att unga kvinnor förlovade sig med Kristus.
Petrus de Dacia är känd under beteckningen Sveriges förste författare. Är detta en korrekt benämning?
– Jag tycker det är riktigt, det var litteraturvetaren Henrik Schück som 1916 kläckte det. Det finns en konkurrent, biskop Brynolf av Skara. De är ungefär samtida men Brynolf är en rent liturgisk författare.