Åsa Uddh har alltid tyckt om att skriva och när hon för fyra år sedan förlorade sin ena dotter Lina, blev skrivandet oväntat viktigt.
– Det blev en slags terapi för mig, min livlina.
Själv hade hon inte burit på några författardrömmar, dottern Lina brukade däremot prata om att skriva en bok och det är också henne "I Mellanlandet" är tillägnad. Att skriva färdigt boken och få den utgiven blev en viktig målsättning mitt i sorgen och saknaden och i höstas författardebuterade Åsa Uddh som 75-åring.
"I Mellanlandet" handlar om sjuåriga Albin från Visby, som förlorat sin syster. För Åsa Uddh, som varit förskolelärare under större delen av sitt yrkesverksamma liv, var det naturligt att skriva för de yngre läsarna om sina egna erfarenheter av sorg.
– Allt blev svart och jag orkade inte ta tag i någonting, bara ta mig igenom dagen. När jag skrev tänkte jag att det måste finnas barn som är i den situationen, att ingen vuxen orkar. De som känner mig, känner säkert igen mig i mamman som går in i sin egen bubbla.
I boken träffar Albin pysslingen Knorp, under familjen vistelse i sommarstugan på Fårö.
– Knorp hjälper Albin att sätta ord på sina känslor och närma sig sin döda syster. Han hjälper honom inte direkt, utan hjälper honom att tänka ut ett sätt att hjälpa sig själv, säger Åsa Uddh.
– Jag skapade Knorp för de som behöver stöd. Jag ville samtidigt att boken skulle vara hoppfull med mycket kärlek och inte någon mörk bok.
Den gotländska illustratören Silvy Strands ljusa och harmoniska bilder lättar också upp.
– Hon hittade precis rätt känsla med bilderna, säger Åsa Uddh.
Även om Åsa Uddh försäkrar att boken slutar lyckligt, ryms mycket av hennes egen sorg mellan pärmarna.
– När jag läste den själv första gången grät jag, det är mycket känslor i den.
Sorgen efter Lina finns fortfarande kvar, men blir allt mer hanterbar.
– Det var bara mörker de första åren, så visst har jag kommit långt. Och det är bara tack vare kärlek och kramar från barnbarn och barn, säger Åsa Uddh.
Men ibland kommer tungmodet över henne.
– En sorg går inte över på fyra år, det är randigt. När det kommer såna stunder sätter jag mig gärna och skriver, det växlar fokus, säger Åsa Uddh:
– Jag har fortsatt skriva – jag har ett andra manus klart. Det är en fortsättning med samma personer och Knorp finns med förstås och även Lina.